primusinterpares

Efter en efterhängsen förkylning i snart tio dagar så har jag svaren och min lovprisning går till olika sorters medier.
Först och främst till internet med facebook och bloggar. De här bloggarna har vart flitigast besökta: niotillfem underbaraclara och monchéri . Tro mig, jag har försökt att finkulturella min bloggsmak med politiska inslag, men sådana bloggar är bara tråkiga. Jag har även ägnat mig åt att gå igenom hela länklistor av favoritbloggar. Kontentan är att bloggvärlden är ganska tråkig och förutsägbar. Men vissa goda ting får man med sig genom bloggar. Jag tog en bokrekommendation till mig och läste boken Silke av Alessandro Baricco. 
Den var läsvärd.
Sedan är jag mycket tacksam över att det finns tv med fantastiska program som Skavlan, Hollywoodfruar, Ellen Degeneres och Efter tio. Sen ska vi inte glömma alla musikvideor på mtv. Typ Jay Z's nya. Förstår inte poängen med musikvideon. Det känns som om jag kan hela tv-tablån nu. Inte bra. Inte heller att jag analyserar programutbudet och kan hänvisa till källorna.
Det brukliga har varit att ta frukost vid halvnio med svt och jp, en riktigt nyhetsfrossa, så jag är ganska påläst om vad som händer i världen nu. Utöver tidningen jp så är jag glad att ELLE magasin finns. När man är sjuk har man verkligen tid att frossa i den. 
När förkylningen hade slagit ut både öron och hals så upptäckte jag hur bra sms-möjligheten är. Skicka sms och tracka folk mitt på dagen när de är i skolan kan ju vara kul. 
Vidare har jag skrivit på skolarbeten helt frivilligt, för man har ändå inget bättre för sig och bara för att man blir sjuk så innebär det inte att energin är slut jämt. Efter några mail framochtillbaka med min favvolärare om komplettering av missat seminarie, så ställde jag mig själv frågan om hur personlig man får bli i ett sådant mail. Det är ett stort frågetecken efter det.
Musiken ska vi inte glömma. Jag är ju en av få människor som inte har spotify, därför har jag lyssnat mycket på skivor som jag har som är bra t.ex. salem al fakir och francoise hardy. Däremot inte p3, för deras klämkäcka glada stämmor skulle kännas som ett hån mot den vitlöksdoftande zombievarelse jag har vart i veckan. Länge leve p1. 
Msn ska inte glömmas, eller just glömmas. 
Men inga medier kan göra en frisk.
I torsdags tänkte jag att det var dax att börja ta tag i mitt liv och sluta vara sjuk. Detta yttrar sig genom att jag tar på mig snygga kläder och fixar till mig, sminkar och sprayar, tar hundra kort och vips så har man fördrivit några timmar. Sen inser man att man lika gärna kan gå till skolan och sätta upp de förfärliga trädsteliseringarna och konstruera lite, samt gömma sig för lärare. Det är inte klokt vad lite kläder kan göra för ens självkänsla. Och igårkväll var jag på tomtegrötsfest med kanel, vanilj och sirarp! Sedan blev det ut och dansa med ett gäng som fördubblades. Det intressanta är fenomenet frikyrkoring. Dessa bildas alltså också ute på dansgolv. Hm. När jag kom hem var jag trött, varm, glad, och min återfunna röst var borta. Dansa är härligt och det som är härligast är att se folk dansa och släppa loss som inte tror ska släppa loss! Men var det tur att jag hade vilat tidigare på dagen tillsammans med Elin. Det är så man borde umgås med ens vänner. Vila. Tänk om man skulle införa eftermiddagsvila en dag varje vecka och så kunde man ha eftermiddagsfrukost på det. Vilken hit! Idag är jag trött och vilar och jagar min bror hemma hos mina föräldrar i jakten på kola. Jag är nog sockerberoende.  

Åh dessa underbara scouter, som vet hur man angör en rolig hajk. Vi hade både nya och gamla scouter med oss! Några av dessa scouter tyckte att vi behövde ha en eld tidigt på morgonen. Jag: Visst får ni gå upp och tända en eld på morgonen! Typ sju, halv åtta tidigast. Scouterna: Anders, när får vi tända elden? Anders: Ja, ni kan väl gå upp vid fem? Scouterna: Jaa! Så scouterna var uppe klockan fem på lördagsmorgonen och tände en eld men väckte samtliga genom att hugga ved och diskutera hur de skulle tända elden.

    
   

Idag är jag dödens. Om jag följt med och dansat disco i nattas så hade jag vart död. Svininfluensa någon? I alla fall har jag kanske fått en blinddejt. Om jag bara ger klartecken. Och jag har en intervju imorn. Och jag har massa plugg. Men kan i alla fall njuta av en skön helg.

Hum. Vet inte riktigt hur jag ska säga detta. Eller om jag ens vill säga det. Men det liksom trycker på och vill ut, och när jag har något som absolut måste komma ut och inte skadar någon annan än mig - då kommer det ut. Jag har tydligen ingen kontroll över min kropp längre. Jag har uppenbarligen, fast helt omedvetet, flirtat med min lärare idag. Huja. Vi satt och tecknade flirtkulor (såklart) och cylindrar. Då kommer denna man och samtalar, och det är intressanta saker han säger, och vad säger och gör jag då? Jag vet inte! Men vad mitt kroppsspråk sa vet jag däremot av hans kommentar och resten av mitt bords reaktioner. Skratt skratt suck. Så när han i fortsättningen kom förbi (och det var ofta!) såg jag till att vara djuuupt koncentrerad av min konst. Konsten var för övrigt noll inspirerande. Jag känner mig som en liten, liten flicka som vill gå till godisaffären men inte gör det, för då skulle hon köpa alldeles för mycket godis och det har hon inte råd med. Kvinna ta dig själv i behärskning!
Alltså en knasig dag. Det är farligt att gå och lägga sig klockan nio dagen innan om det ska ge sådana här konsekvenser.
Och jag undrar, vart ska man vända sig om man är en frusterad lärarstudent som är uppgiven över skolpolitiken men som inte vill engagera sig i ett politiskt parti, men känner att skolan och skolpolitiken går käpprätt åt helvete. När jag diskuterade dessa politiska problem med supersara slog tanken mig.. det borde finnas någon på hlk som är politiskt medveten. Den mest naturliga att fråga vore då flirtoffret.   

Det var ingen blink!!

Jag gillar inte schenkers leveranser. Jag har suttit och väntat på en sms-avi sen den nittonde, men det har inte kommit någon. Så nu tänkte jag skicka ett klago-mail och då står det att de skickade den aviseringen den tjugoåttonde, och det är inte sant och jag blir arg. Tänk om Linneas tobak fått för sig att skicka tillbaka mina böcker och så står jag där och får ta skiten fast jag inte har gjort något. Fast de har inte heller gjort något men det är ju det som är problemet. Så imorn ska jag bli en hänsynslös Linnea som tror att hon kan få ut böckerna genom att beskriva problemet, annars får jag väl ringa schenker och det vill jag Inte. Dumma schenker. Lita inte på dem.

Jag hade verkligen behövt vila ut denna helg, det har vart väldigt intensiva veckor sen skolan började. Vem hinner andas? Jag längtar tills nästa sommars lugn. Men det har å andra sidan vart en väldigt trevlig helg fast jag kommer knappt ihåg vad jag har gjort. Jag minns... många vänner. Några väldigt nya och andra relativt nya. Trevliga middagar, fikan, bio med bollywood-tema. Sen nånstans bland resten av lösa minnen minns jag en secondhand runda där en vacker mat-våg inhandlades, sen införskaffades gympadojor som ska användas på friskis där jag har köpt träningskort, och sen köptes blommor! Blommor är det som gör mig lugn, att arrangera små hörnor av blommor och kronbladens olika färger och material är fantastiskt. Jag kommer bli en blommig tant. Men jag är stressad.
Jag gillar inte att jag, trots att jag är så rikt välsignad, saknar något och jag vet inte vad det är. Det är då jag får för mig att jag ska flytta ut till landet, där jag kan få måla golv vita eller betsa dem riktigt mörka. Sen ska jag ha massa pelargonier. Och p1 ska gå på hög nivå och jag ska inte vara rädd för mörkret. En köksoffa vill jag ha och en hängmatta och massa rabarber. Och trevliga grannar dit man kan gå och dricka ett glas rött. Eventuellt får jag skaffa mig en katt som sällskap, men det är mycket trevligare med en man.
Det är så här, genom att drömma mig bort, som jag blir lugn.
Och ändå är jag mycket tacksam för det liv jag har.

Imorn är det måndag och jag har en pärs till vecka framför mig, upptagen samtliga kvällar med två hajker som knorr varav jag ska planera en. Skulle kunna sova i några dygn nu. Be för mig snälla.  

Jag ringde precis till min ht08-handledare för att fråga henne om jag kunde få göra min fältstudie i hennes klass. Efter många om och men, gambia, munkeskog, (icke)schemaläggningar, problem, teknik vs bild, johny, lärare på skolan och klassen, så kom svaret att självklart var jag välkommen, och faktiskt tidigare än jag planerat! Och detta är som en gammal kärlekssaga som rostat och hela mitt inre blir varmt och rosa av kärlek till denna klass. En kärlek som gör ont, för sådan är kärleken. Den gör ont och den ger glädje och man får fjärilar i magen och den berör.

Jag är rädd att jag snart måste efterlysa en blinddejt. Observera att jag inte efterlyser det men om du känner någon lämplig fin man så måste du nog fixa en blinddejt till mig och han. Inte av desperation från mig utan bara för därför. Annars måste jag gå med i sjunde himlen. Så hallå. Inte mitt val men likväl därför. Jag saknar de omtalade förälskelsefjärilarna. Fjärilar av andra sorter har jag gott om. Men nu är det väl ändå tid för att jag ska kunna få lyssna på en kärlekslåt och tänka... ah, han.

I övrigt är det för mycket tjat om kärlek och i frikyrkliga kretsar, och därmed även om äktenskap och bröllop. Nog för att jag älskar att prata bröllop, men nu har till och med min bägare skvalpat över. Jag är trött på folk som presenterar sig som singel, gift, förlovad, tagen. Så, vad ska jag göra åt min huvudvärk? Någon som har förslag? Jag lånade en bok på bibilioteket om migrän för att se om jag kunde undersöka mitt huvud bättre än de läkare och de andra, så kallade, kunniga, som redan undersökt det. Migrän ska hålla på konstant minst ett dygn. Jag har inte migrän. Idag när jag jobbade kändes det som om jag hade en mjuk elvisp i huvudet där en dimma vispades. Efter flera år av ständigt iprenbärande i väskan, där tabletterna tappat sin verkan, så känner jag att nu får det banne mig vara nog med huvudvärk! Vad är det för huvudvärk? Vem kan veta det?

Nu ska jag gå och se ett tv-program som helt och hållet talar emot vad jag skrivit. Det är sista avsnittet av the Bacheorette! Äntligen.