primusinterpares

Hum. Vet inte riktigt hur jag ska säga detta. Eller om jag ens vill säga det. Men det liksom trycker på och vill ut, och när jag har något som absolut måste komma ut och inte skadar någon annan än mig - då kommer det ut. Jag har tydligen ingen kontroll över min kropp längre. Jag har uppenbarligen, fast helt omedvetet, flirtat med min lärare idag. Huja. Vi satt och tecknade flirtkulor (såklart) och cylindrar. Då kommer denna man och samtalar, och det är intressanta saker han säger, och vad säger och gör jag då? Jag vet inte! Men vad mitt kroppsspråk sa vet jag däremot av hans kommentar och resten av mitt bords reaktioner. Skratt skratt suck. Så när han i fortsättningen kom förbi (och det var ofta!) såg jag till att vara djuuupt koncentrerad av min konst. Konsten var för övrigt noll inspirerande. Jag känner mig som en liten, liten flicka som vill gå till godisaffären men inte gör det, för då skulle hon köpa alldeles för mycket godis och det har hon inte råd med. Kvinna ta dig själv i behärskning!
Alltså en knasig dag. Det är farligt att gå och lägga sig klockan nio dagen innan om det ska ge sådana här konsekvenser.
Och jag undrar, vart ska man vända sig om man är en frusterad lärarstudent som är uppgiven över skolpolitiken men som inte vill engagera sig i ett politiskt parti, men känner att skolan och skolpolitiken går käpprätt åt helvete. När jag diskuterade dessa politiska problem med supersara slog tanken mig.. det borde finnas någon på hlk som är politiskt medveten. Den mest naturliga att fråga vore då flirtoffret.   

Det var ingen blink!!