Gott

Gud är god. Gud har löst mina problem med nycklar på ett högst osannolikt, om än tillfälligt, vis, och om lösningen kommer och man har bett om det så måste det väl ändå vara Gud? Det kan inte vara inte Gud. Räcker med ett konstanterande. Jag är inne i kålgårdenlght och jag är inne i torpalght utan att bryta upp dörren eller sky-lifter. Så idag flyttade jag ut från sara som har vart min räddande ängel sen i lördags. Nu gäller det att bara ta tag i flyttandet på riktigt. Har tappat lusten till att packa ner, upp, ut och fixa och trixa och bära samt måla. Men den kommer.

Idag hade studiegruppen temadag med en trea i habo. Om träd och syftet "Bli kompis med naturen". Det är tur att jag varenda gång jag är ute bland elever känner att det är skoj. Skoltrött är bara förnamnet annars.
 
Slutligen avslutar jag med det roligaste hittills denna veckan som orsakat mycket paradoifnitter (efter björn gustavsson då, vågar inte erkänna att jag satt och kollade euroklippet x gånger i rad i måndagskväll, men tröttheten har helt klart påverkat ens humor/humör); Vill du! Kan du! Gör du! Tror du! (Muhahaha!! Går bara och väntar på att jag ska göra bort mig offentligt framför paradoifolket).   

Surt svar

Svaret på vad examens & utflyttnadsfest är är ganska tragiskt. Jag hade egentligen tänkt skriva om besynnerliga människor och kommentarer här.

Svaret är förhoppningsvis att någon har råkat få med sig min väska av misstag. Min väska innehållande nyckel till föräldrarnas hus, nyckeln till kålgårdenlght, samtliga nycklar till nya torpalght, cykelnycklar, plånbok med körkort och allt (kul med tenta imorn). Det var nog allt. Allt till ett litet käckt värde av några miljoner. 
Haha, fyyyy vad min försvunna väska la sordi på natten. Jag skrattar inte åt att min väska är borta, men jag tänker inte gräva ner mig i ett hörn. Jag, sara och josef gick runt och letade länge i natt, och pappa och jag cyklade runt i två timmar idag och letade i alla papperskorgar. Det är väldigt lätt att tänka "om jag bara hade.." vid sådana här tillfällen och dessa om är väldigt lätta att gräma sig över. Full av dagsfärsk erfarenhet uppmanar jag er därför att skita i om-en, missa inte om-en, ta hand om om-en och om-tillfällena. 
Ett sånt OM var att gå på festen (wei vilket party... massa ingenjörsgeekar, wei massa uttråkade flickvänner som drack något rosa -det rosa måste vara väldigt gott, wei massa frikyrkofarliga människor). Men det är kul med nya människor och vi pratade med en hel del, tex de två okända värdarna, med den tråååkiga faddern som trodde han var så kul, han som var rädd för att vi var nykterister, dragna eskilstunakillen, killen med ömma ögonen lär vi ju inte glömma, och frikyrkomänniskorna vågade ju trots allt prata med oss trots de partypinglor vi är (muhaha!). Man kan säga att kvällen gick som ett uppånervänt V.
Men vi (sara och jag) tycker om josef. Hoppas han inte dör av dåligt samvete. Usch nej.  


Det vore tragiskt OM någon har stulit min väska. Isf omvänds hela min världsbild av människan som god.

Vad innebär det?

Ska snart dra ner till sara innan vi beger oss mot... hm ränterigränden? Utflyttnings & examinationsfest står på kvällsschemat, och jag har ingen aning om vad det innebär. Kära värld, jag har väl aldrig varit på det innan? Ska man ha med sig present då? Än mer intressant blir det när man har i n g e n noll nada anings koll på vilka två utav tre festvärdar är. Det är ungefär nu som jag börjar ifrågasätta mitt fy vad kul med massa nya människor och fest och ja absolut! Jag skulle haft en ren esc-kväll istället, escnörd som man är. Haha, jag måste verkligen lägga energi på att vända mina tankar nu. Jag är rik på energi ju. Vilken kväll det skall bli!  

Allmän flumklagodag på hlk

För första gången någonsin (jamen ja) så är jag orolig på riktigt för att inte bli godkänd på en examination. Och vilken examination sen, ett litteraturseminarium. Baah. Världens enklaste, bara att säga några smarta saker som man har tänkt på meddans man läste boken (vilket man faktiskt har), och sen hänga med i examinationsdiskussionen. Jag tappade fokus i min stressade värld, och jag är inte världens bästa på hantera stress. Luften gick ur mig totalt. Helt hjärndöd. Hoppas mitt samtal med läraren efteråt hjälpte mig att bli godkändt.. Jag räknar inte med att några förklarande, ursäktande ord ska hjälpa mig att få godkändt, men han satte samtidigt vg på min förra examination så han borde veta att jag alltid gör mitt bästa. Jag pallar inte ett U. Så håll tummarna för mig. 
Efter min mindre lyckade början på dagen så upptäckte jag att min energi smittar av sig enkelt på andra, tyvärr, och skoldagen utvecklade sig till en allmän flumklagodag, rolig, trött, klantig, klagomur, allt är piss, men vi skrattar och somnar i de röda fåtöljerna och på lektionerna, och neeej jag bränner mina mackor i ugnen nu.  

Boendeförändring

Jag kan inte bo kvar på ett ställe i ett år, det går liksom inte. Ödet och mina erfarenheter talar emot mig.
Här flyttas det för fullt. Ida flyttar imorn, jag flyttar i veckan och crisse till helgen. Jag har packat ner alla mina böcker (utom tre floraböcker, en insektsbok, en fågelbok, kursplaner och betygskriterier, det didaktiska mötet, samt vete vapen & virus som jag borde hetsläsa nu) samt alla mina skivor utom (av misstag) coldplay och stolthet & fördom. Att packa ner ens skivor är ett stort steg, det är ödesmättat kanske. Så totalt och definitivt. Stringhyllorna är nertagna. Ska spackla imorn. Flyttlådorna är fulla och jag behöver flera. Men oavsett hur mycket jag packar så har jag målandet kvar. Jag kan inte flytta in i min lägenhet så länge jag inte har målat väggarna... det blir en riktigt tålamodstestande prövning. Om jag känner mig själv så kommer jag vilja lägga av efter en målad vägg. Intressant. En annan tålamodsprövning är att få upp alla mina saker till lägenheten på tredje våningen, utan hiss och med en brant trappa. Synnerligen intressant.  
Igår köpte jag världens vackraste lampa för övrigt. Den är i stringhyllostil från femtiotalet, med korallröda skärmar för en prissumma som överstiger min budget vida. Men den är underbar. 
Det värsta med flytten och allt är att jag är trött. Har haft en väldigt lång vecka (exempel på min trötthet; när jag vaknade i morse mindes jag inte slutresultatet i bronsmatchen i hockey-vm.. jag satt uppe och kollade på den), och jag vet att veckan som kommer kommer bli ännu längre. Intensivare. Men det är för goda saker..!      

Aj

Jag har så himla ont i ett muskelfäste, fast jag vet inte ifall det är ett muskelfäste på riktigt men i och med att de gör förbenat ont och att jag inte stretchade, typ alls, efter gympan igår så misstänker jag att det onda är någon muskel. "Muskeln" sitter på revbenen, under armhålorna och bakåt mot ryggen. Detta gör det förtvivlat ont att röra armarna. Ni vet den där rörelsen när man tar bak armarna bakom ryggen och knyter händerna för att sträcka ut ryggen och armarna, jag kan knappt få ihop händerna. Nu låter jag som värsta veklingen, men det är jag inte och det är inte det som är min poäng med denna text utan det faktum att jag har upptäckt en ny muskel som jag inte visste om fanns. Den poängen gör värken uhärdig och härlig. 
Jag har vart en supermotionär denna vecka, mycket pga skolan och alla dess utedagar och innegympa-lektioner. Befinner mig i en kurs då de vill att vi ska lära oss så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Idag har jag letat flora i en skog, haft föreläsningar, samt planterat solrosor och gjutit ett rabarberfat i betong. Sen "sprang" jag VårRuset i tidags med 8000 andra -som Peter Siepen skulle säga (och sa)- "tjejer, kvinnor, pumor och tanter!". Jag och mattan var grymma, jag var lite av hennes personliga coach och mina tävlingsinstinkter smittade av sig på henne, så i slutet så kom vi ikapp ena delmålet efter det andra och plöjde oss igenom hordera av kvinnor. Jag fattade inte förrens i slutet att det bara var kvinnor som sprang och inga män, haha! Men jag hade å andra sidan tyckt att Peter Siepen var diskrimenerande i början då han inte nämnde männen alls. Men logisk förklaring då. Medalj fick jag. Och picknickkorg.
Imorn är det utedag igen och sen vattengympa, och jag skulle som läsare bli fysiskt utmattad bara av att läsa om alla mina fysiska bedrifter. Ja det är meningen att det ska låta som det är mycket aktivitet och det är det.

Det sägs att gammal kärlek aldrig rostar.

Eller hur är det nu man säger? Människomöten är ofta intressanta, dvs när de inte bara är kopiöst tråkiga.
Idag har jag mött en människa utanför fjällstugan som det var intressant att möta för det var längesen. Idag har jag mött en pingisspelande student som plötsligt blev en del av min och saras supersecret operation. Idag har jag mött en lärare som lyckades med konststycket att förminska sin kollega inför en hel klass, samt jämförde alla evolutionsförnekare med de som förnekar förintelsen. Idag har jag mött en person som jag trodde skulle våga stå för att han var kristen och trodde på evolutionsteorin. Idag har jag mött en person som uppmanar till förändring istället för stillasittande tigande. Idag har jag mött en gammal komvuxpolare och insett att vissa människor bara pratar och pratar och därför ibland är väldigt sköna att umgås med. Idag har jag slagit en person för första gången. Idag har jag mött två nya scouter. Idag har jag träffat min favoritgubbe. Idag har jag träffat mycket folk. Varför är folk rädda för folk. Tänk på dem som aldrig träffar någon. 

Vårhajk

Jag har varit ovanligt pigg den senaste tiden och detta kan endast bero på att våren kom. Eller borde jag säga sommaren? Föredrar nog våren så det får bli våren. Nu är jag dock trött, framförallt fysiskt. Man blir så mycket tröttare när man är utomhus konstant.

Hajk är något som jag har underskattat de senaste hundra åren av mitt liv, med ett kort undantag för en period för sju-fyra år sen, hur gammal är jag egentligen?, och den här hajken kännetecknas av att den var rejält avslappnad och skön men framförallt av att det finns märkliga människor. Jag har definitivt kommit till en kår där jag kan och blir provocerad så in i norden.
Jag hamnar alltid i diskussioner som rör jämställdhet, oavsett sällskap och det är väldigt tröttsamt i långa loppet. Därför har jag lyckats skapa en egenskap där jag helt sonika stänger av hörseln. Men MEN m e n nu så finns det en ledargustav som antagligen är mästare i provokation, och när gustav faktiskt inte lyckas provocera själv lyckas han istället få alla andra att börja provocera och vilja diskutera med mig. Så resultatet av att ignorera gustav blir istället socker och flugor, typ.
Jag älskar att diskutera egentligen men känner mig inte tillräckligt bekväm där ännu för att tillåta mina dräpande och slående argument såga dem längs med fotknölarna. Jag skulle vilja köra över dem men de skulle ligga döda efteråt. Jag skulle bli så fysiskt och psykiskt engagerad. Det är inte värt det, utan istället ligger jag och stirrar in i elden och känner vreden koka inom mig. Himlar med ögonen -vilket uppmärksammas.. Påbörjar meningar som jag inte avslutar för jag tänker "välj dina krig, linnea". Men under denna natt hann jag bli kallad både tråkig och att jag tog mig själv på för stort allvar vilket gjorde mig skitförbannad och sur. Hade en hel del på tungan då men valde att sollra. Glad var jag ändå att jag hade ett vittne i form av josef som kom ihåg vad gustav hade sagt ordagrant. Josef är bra och fattar vad jag säger, tror han kan bli en bra linneatolk en dag.

Hatar att hålla igen och hatar att jag håller igen men skyller på intregritet, som är något bra egentligen, men nu är det väl ändå dags att ge dem motstånd. Fast jag vet inte om jag vill in i sådana diskussioner som jag hade för fem år sen. Jag vet vad jag tycker. Är det utvecklande att ha en repris? Jag vet ju att gustav under all himla jargong är intelligent, och jag vet att jag kan påverka och jag vill påverka.
   

Jag hade två scouter med, sammanlagt var de fem scouter och vi nio ledare, så vi hade bra koll på dem. En hemskt dålig siffra som jag vill att vi ska förbättra till sommarens läger, som jag sannerligen ser fram emot. Trots allt eller kanske pga av trotset. 

Och ja, detta var en bra sammanfattning på en hel hajk. Tjat om diskussioner. För ni vet hur hajker är annars. Vi sov i tält eller uteute. Det var kallt. Jag kunde knappt sova och när man somnade så kom skatorna. Ingen pratade i sömnen men snarkade. Vi grillade korv. Luktade rök. Improviserade ihop lite lekar. Kom fram till x antal gånger att barn vill jag inte ha. Jag lärde mig hänga i knävecken igen (dödligt läskigt).
Det blev väldigt mycket gustav här, men likväl är det bara en liten föraning om hajken ändå. Min gustav fyller 16 år på fredag och han får övningsköra. Det är helt sjukt. 


Underbar dag idag

Underbart skön dag idag och dagen är inte slut. Himmlen är blå och solen lyser och belyser färger och vinklar och det blåser lite lagom och vinden för med sig härliga dofter och man kan gå och bara njuta och drömma sig iväg. Anledningen till denna ledigt sköna dag är att igår var jag ack så produktivt duktig. Jag satt i n n e vid datorn och skrev på två inlämningsarbeten från tidig morgon till sen kväll med undantag för mat och promenad på 90 minuter. Att sitta inne när solen gassar utanför fönstret och där himmlen fylls av flyglan som bildar x-former är inte en dröm. Men fy vad jag kände mig nöjd efteråt.
Idag har jag också vart duktig och besökt högskolan för att lämna in alla papper om tema, vfu och reflektioner. Sen var jag och handlade för nästan (hör och häpna ida) 400 kronor. Det har väl aldrig hänt innan att jag har handlat för så mycket pengar enbart till mig själv. Men jag tycker att det är aptrist att handla mat och ofta brukar jag handla exakt samma varor bara för att det ska gå så snabbt och smidigt som möjligt. Summan brukar hamna på 220 kronor. Men idag kände jag att jag behövde få i mig något annat än kyckling och ägg. Så jag handlade ett rödbetsbröd som en snäll farbror rekommenderade. Jag handlade lasagneplattor som jag gjorde lasagne på när jag kom hem. Jag handlade dyra pålägg och dyra grönsaker. Inget spektakelt kanske men nästan 200 kronor mer i inköp borde betyda något.. mer än att jag får leva extra fattigt nästa vecka. 
Ikväll ska jag träffa Rebecha och antingen ska vi leka kulturella eller sociala. Imorn ska jag dra runt på second hand, försöka fixa klipptid, läsa 'vete, vapen, virus' på någon gräsmatta, samt åka ut på hajk. Hajken känns stabilare nu, tror inte att jag kommer spy på allt och alla. Inte efter mitt ronjaskrik med mattan i tisdags (hehe det var skoj. Mitt i torpa på en balkong. Det kom tom en man och frågade om det hade hänt oss något). Hoppas att någon har med sig brännbollsspel, kubb, basketboll, kricket och andra roliga ting. Mest hoppas jag att det kommer några scouter. Det var helt sjukt i måndags, i n g a utav mina scouter dök upp. De är alltid minst åtta annars. Skumt. 
Men som sagt underbar dag idag.

Vila min själ och vila mitt huvud

Ny dator? Måla om hela lägenheten och lägga nytt golv? Flytta? Möbler? Två skriftliga uppgifter till fredag mm senare? En -vad som känns som just nu- psykiskt påfrestande hajk till helgen? För få helger kvar? För mycket energibov?
   Jag  Saknar  Dem! Det var lättare när allt var vfu.

Men oavsett hur pissigt det kan vara så finns det mycket positiva saker. Typ Gud. Vill bara säga åt dig att akta dig för vad du ber om - Du kan få det



Äktenskapet - välsignat? hotat? 
Imorn kl.19.00.
Sofiakyrkan. 
Bla min moster Helle Klein, därför intressant.  

Back to school

Har haft några bra dagar och nu är allt tillbaka i normalt. 
Jag började skolan idag igen. Föreläsningsträsket började med sverker. Usch och dubbeltvi. 
Fick tillbaka min vem är jag?-hemtenta och fick faktiskt en trevlig överraskning; massa kommentarer. Jag orkar inte plugga på min muntliga redovisning imorn och jag höll på att få ryck på scouterna, ledarna och kyrkan. Hatar att hålla god min när jag bara vill skrika rakt ut. Men jag cyklade upp till kyrkan och fick ett sommartecken på köpet; svett svett svettigt värre, du må tro att det var sköööönt att cykla hem snabbtsnabbtsnabbt nerför dalviksbacken i tystnaden och dofterna.   

Valborg

Inte bara Smålandsnytt slänger sig om halsen på mig utan även Jnytt.se haha!
 
Det var mysigt/gemytligt framför elden (ständigt denna eld sen årtusenden tillbaka) och jag tycker att vi hade den ultimata platsen på hela platsen eftersom folket kom till oss=). Bland allt folk så kom Hjämareds-David! Quelle surprise!

RSS 2.0