primusinterpares

Jag kan inte bo kvar på ett ställe i ett år, det går liksom inte. Ödet och mina erfarenheter talar emot mig.
Här flyttas det för fullt. Ida flyttar imorn, jag flyttar i veckan och crisse till helgen. Jag har packat ner alla mina böcker (utom tre floraböcker, en insektsbok, en fågelbok, kursplaner och betygskriterier, det didaktiska mötet, samt vete vapen & virus som jag borde hetsläsa nu) samt alla mina skivor utom (av misstag) coldplay och stolthet & fördom. Att packa ner ens skivor är ett stort steg, det är ödesmättat kanske. Så totalt och definitivt. Stringhyllorna är nertagna. Ska spackla imorn. Flyttlådorna är fulla och jag behöver flera. Men oavsett hur mycket jag packar så har jag målandet kvar. Jag kan inte flytta in i min lägenhet så länge jag inte har målat väggarna... det blir en riktigt tålamodstestande prövning. Om jag känner mig själv så kommer jag vilja lägga av efter en målad vägg. Intressant. En annan tålamodsprövning är att få upp alla mina saker till lägenheten på tredje våningen, utan hiss och med en brant trappa. Synnerligen intressant.  
Igår köpte jag världens vackraste lampa för övrigt. Den är i stringhyllostil från femtiotalet, med korallröda skärmar för en prissumma som överstiger min budget vida. Men den är underbar. 
Det värsta med flytten och allt är att jag är trött. Har haft en väldigt lång vecka (exempel på min trötthet; när jag vaknade i morse mindes jag inte slutresultatet i bronsmatchen i hockey-vm.. jag satt uppe och kollade på den), och jag vet att veckan som kommer kommer bli ännu längre. Intensivare. Men det är för goda saker..!