Att leva i förnekelse

Har vart på bio tre gånger i december: Pettson och Findus firar jul. YesMan. Twilight. En av dessa var heeeelt underbar! Jag tänker förneka detta hela mitt liv och hänvisa till att fnuf betalade och att alla andra platser på andra filmer var slut (tackochlov!). Jag tänker likaså förneka mitt fånleende á la mr Darcy från öra till öra. Jag tänker förneka allt som händer med mig när jag har sett och upplevt en bra film. Speciellt med denna film, då jag har drivit med alla som har gått på att den skulle vara så fantastisk. Så töntig. Vampyrer och blod och översliskigt sött. Visst fick jag lägga band på mig för att inte börja storfnittra ibland men ack! Åh. Haha! Tur att bara kajsa var med mig på denna film. Då kan jag fortsätta förneka! 
Men jag vill ju att ni andra ska gå och se den. Det knepiga är ju att jag inte kan säga vilken av filmerna det är ni ska se.
En rebus: Tina, william, ida, linda, ivar, gustav, henrik, tove. 

Grön jul

Har precis fått se min systers konto. Avundsjuk.
Har en kompis (eller två) som åker till peru och colombia imorn. I två månader. Avundsjuk.
Jag däremot är både (vad jag trodde) naturligt studentfattig och väldigt fast inom Sveriges gränser. Funderar på var jag ska plugga utomlands, eller om jag bara vill göra min praktik utomlands. NY lockar. Jerusalem med. Indien. Frankrike och Italien pga kulturen. Ett varmt land iaf! Drömma är jag bra på. 
Men nu drar familjen snart till Nybo. Det närmsta semester jag kommer! Får väl se om julgranen blir lika fager som förra året, då vi i protest mot allt som ska vara vackert hängde upp alla röda kulor vi hittade och glitter på första bästa nedhuggna gran. Hehe.     

En rastlös själ

Det är alternativt jullov och jag räknar ner. Allt handlar om överleva. Överleva är alltings existens. Tänkte börja med att sova bort dagen. Då ringde en person och frågade Moi om tekniska saker och han sa åt mig att ta tag i dagen. Mina planer ändras och jag tänker städa, nä förresten fixa några klappar, nä plugga. 
Min hjärna spökar. Jag har migrän. Jag dagdrömmer. Måste hålla logiken uppe ändå. Kan man inte bara få lägga ner? Fy bubblan vad jag ogillar min hjärna ibland. Mycket kan man kontrollera men inte en själv.  
 
Du kan inte stoppa mig... Veta vem jag är... För jag är ute på gatan, och dansar, kom och dansa med mig! 

Nu tänker jag bli glad för himlen är blå! Jag har lov! Jag ska hem till min familj! Jag slipper de asjobbiga telefonförsäljarna! Kan plugga hemma med en skrivare nära till hands! Slipper laga mat! Vissa människor kommer hem! Mullsjöfolk kommer hem till Mullsjö. Lussekatter, knäck, clementiner! Massa firande! Vila. 

Ahaa. Nu vet jag vad det är som gör mig orolig. Jag är ledig. Jag har inga bestämda ofrivilliga måsten. Jag kan försvinna i två veckor om jag vill. Jag kan klättra på väggarna. Det är det som min hjärna vet om. Jag är en rastlös själ. 


10 år senare

Deja vú. En person påminde om en annan person och deras öden och mitt öde. Och jag blir alltid lika påverkad och alltid lika förvånad. Vad gör man?


Saknad ger kreativitet

Jag saknar faktiskt mina praktikbarn. När jag tänker på att jag aldrig kommer få träffa dem igen gör det ont. Därför ska man aldrigaldrigaldrig tänka i sådana banor. Men när det ändå gör ont brukar jag tänka på vad en handledare sa till mig om att ha ett stort kärleksfullt hjärta och vad motsatsen vore. Då blir det helt okej att sakna. Så jag är tillbaka på hlk nu. Frivilligt idag. Satt med vevve och försökte få ihop en äventyrssaga. Min handlar om grönsaker, människor som förstör och miljön. Riktig propaganda. Egentligen hade jag en annan story men den bildserien tappade jag bort någonstans på mina knappt 40kvm. Så jag satt uppe i natt i min sammetssoffa och ritade en ny story med pastellkritor. Det är första gången på fyra år som tiden försvann i ett kreativt rus. En skön deja vú. Förbrukade även hela min hårsprayflaska. Sen ikväll hittade jag de gamla bilderna. Typiskt.    

Be konkret

En tanke har jag. Det gäller att be konkret. Jag börjar bli mer och mer övertygad om det. Om varken Gud eller jag vet mina önskningar kommer det aldrig ske. Så min tanke är att bygga upp en bönevägg. Inte så att mitt hem blir ett frikyrkligt hak med fisknät och tjafs. Nej jag är fortfarande i kontakt med rebell-linnean så det kommer väl bli en bönevägg längst in i garderoben. Eller bakom badrumsskåpet. Eller bakom en tavla. Rebell-linnean är ganska barnslig som måste göra någon slags motreaktion mot allt det kristna runt om henne.
Igår var hon aktiv. Hon gick inte på komma hit. Trots Lucia och massameränmest folk där. Nej hon hängde på frikyrkokalas (hm det aktiva valet..). Och hon började skratta okontrollerat när tjejorna och en josef (finns många josefar i Jerusalem) där började jamma loss hurtigt. Hon såg dem utanför O´learys och hon såg dem på bussen. Vilken syn skulle inte det vara! 
Sen är det något med kristna och eld. Vi eldade upp en bock. Som i Gävle. Fast i lite mindre skala. Den brann bra. Det roliga var att en utav gästerna där är lillasyster till en ungdomskompis, som tillsammans med mig och en annan försökte elda upp äckligt alkoholindränkta negerbollar en gång i tiden. Frågan var om alkohol skulle få negerbollarna att brinna bättre? Det var en obehaglig tid på många sätt.
Jag var iaf lycklig igårkväll även om frikyrkoraggandet fick lida. Det blev rätt val. 
Intressant och intensiv vecka. Men nu får det räcka. Hade bara en viktig tanke från början ju. Konkret bön.
      

Karriär

Min karriär på tv går sakta men säkert framåt: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1341630 (det viktiga händer ca 10.32 in).
Det är ju inte första gången direkt.
Vadå? Alla -inkl. förnekarna- är väl nöjda med att va på tv.

Hurra idag

Det är min namnsdag!!
Har vart med i min församling i ett år!
Firar även ett år av hemlig förlovning. Tiss. Min hemliga fästman har inte sagt att han älskar mig -än- medans det tog mina elever bara fyra veckor att säga det.


Ballerina på en lina

Den offentliga versionen är att jag har legat sjuk hela helgen i feber, magont och förkylning. Helt utmattad (det är iaf sant). Men imorn kommer jag vara bättre och gå till skolan.
Den inofficella lyder sova 13 timmar i sträck oavbrutet, dansföreställning, Lisebergs julmarknad, hittat till både Monki och fröken Olsson för +/-0 kronor i bästa skolanda med Lr, filmrelease med maskerad som Lena Svensson. Och idag, pluggat som en gno och därutöver missat flertalet roliga grejer. Jag behöver alla tummar och böner för min hlk-relation. Fö drömde jag att en högst okänd människa friade till mig i natt. Han hade sina maskeradkläder på sig. Det var kul. Jag sa nej.  

kul jul

Jag har en fiende i form av högskolan. Den här hösten har vi vart bittra fiender. Högskolan missförstår mig och jag inspireras inte av högskolan. Då förstår väl alla att det är en relation dömd att misslyckas. Nu ska jag ägna min jul åt att jobba på denna relation. Ungefär som att försöka lära känna en person som man egentligen inte alls vill lära känna, men som man av vissa anledningar måste lära känna. Min erfarenhet säger mig att det kan bli bra. Min envishet brukar göra så det blir bra. 
Snart ska jag på dans. Det blir kul. Vissa säger att jag har för kul för att kunna fokusera på skolan. Utan kul i livet finns det väl Ingen anledning what so ever att ens gå till högskolan?     
Min pappa säger att jag måste börja resonera som grabbarna. Skippa lektioner och bara gå på de viktigaste, sedan bara fokusera på det som är viktigt utbildningsmässigt för mig. Säger pappa. Undrar vad högskolan säger? 

Ja men då så?

Gud som haver barnen kär
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
du förbliver fader vår.

Komik

Jag har fått en förfrågan om att följa med som tonårsledare till Trysil. (I Trysil åker man skidor). Detta eftersom jag är ett sådant bra ledarföredöme - inte för tonåringarna utan för de andra ledarna. Hm? Gammal?
Förfrågan kommer från Mullsjö..! När man trodde att ränderna gått ut, att Mullsjö hade glömt mig och jag dem då hör de av sig. Jag skrattar högt och tänker att de måste ha brist på ledare, för de kan knappast ha uppdaterat sig om mig. Sen är det en annan sak att jag faktiskt är en bra ledare.  

Fick en lustig begravningstalsförfrågan häromdagen. Hemligt är det. Och jag var väldigt effektiv. Det är väldigt kul att skriva. Det gick nästan så långt att jag satte mig och skrev på min skoluppgift.
Känns som jag blir förvånad varje gång jag får en förfrågan.  

RSS 2.0