Fri(a)

Imorn är det skottdagen. Jag vet inte varifrån traditionen kommer, och det är en himla dålig och konstig tradition egentligen, men imorn är  jag, som kvinna, tillåten att fria. FRIA. Hur ska jag hitta ett bra frierioffer? Jag tror att jag tar feria från fria och återkommer ett annat skottår i nödafall. Jag får väl avboka kyrkan den 8 april i år med.
...Vilken kass begränsande tradition. 


Sen har jag betänkt ting nu, en kväll då jag har tid att tänka och känna efter (jag hatar det. jag skulle klättra på väggarna om det inte vore för att jag plötsligt känner hur trött jag är).
Min djupa tanke ett är; varför stöter man aldrig på folk på stan som man vill träffa, utan bara folk som man "inte nödvändigtvis vill" träffa? Det känns som om jag numera ALLTID stöter på jonatan eller gustav. Det gör inget för de är båda, på sina sätt, trevliga att träffa. Men jag träffar aldrig på...typ..Gud. På stan. Ähm. 
Men en djupare tanke två; det finns så mycket att vara glad över. Jag känner stor kärlek till många saker i mitt liv, och tacksamhet. Det innebär inte att jag är nöjd på något sätt, jag vill alltid mer. Man får prova sig fram och det är nästan skönt att göra misstag ibland (om man tänker så är man definitivt positiv). Min senaste tanke är, efter i princip hjärntvättning av sara, mattan och hanna, att gå med i LR till hösten. Vad är det för tanke?? KOMMA igår var skojskoj. Jag längtar efter att träna. Jag ska klippa mig imorn (måste därmed ta ett drastiskt beslut, spara eller klippa lugg?). Kajsa kommer hem. Jag följer bara med i den trivsamma lärarströmmen och tanken på vad jag håller på med skvalpar bara förbi men borde kanske slå till lite mer. 

Bokrea med varningstriangel

Jag har uppenbarligen inte fattat att jag börjar halv nio i princip varje morgon i denna kurs och därför behöver gå och lägga mig tidigare.

Det är bokrea!! Jag har köpt tre konstböcker; en vanlig ordentlig konstbok, en om de 1000 mest kända konstverken (intressant att se hur de tänker..) och en om slott och salar. Spännande va?=) En bok av charlotte brontë, en av elisabeth nemert och en av amos oz. Samt fyra kursböcker. Lika med pengar som inte finns längre. Påsarna var så tunga att de inte flög i vinden och vinden var stark. Men måste säga att jag var besviken i natt vid tolv då nattrean började. Halv tolv kom jag på att jag ville gå på rean, övertalningskampanjer startades men fy vad trist folk kan vara. OM man bor granne med bra affärer som tex bokaffärer så går man dit. Jag ville se kulturella nördar slåss om de bästa exemplaren av böckerna. Jag ville vara där sakerna hände! Jag hade inte tillräckligt med egenkraft för att gå dit själv, vilket fick mig att undra var självständigheten tog vägen. Men jag var iaf där idag med cissi och pernilla -som våldgästade jönköping och i sista minuten fick för sig att ringa mig.. Hmf. Sista minuten. Må vara att det var trevliga sista minutrar.

Nu kanske man ska sova ändå.       

i-lands-problem

Nu har jag skaffat mig en ny blogg på en site där de har över 60 olika teman! Synd att jag har beslutsångest. Sen kom jag på 1) vilket är bäst -60 teman och beslutsångest eller 10 teman och vara begränsad? 2) en ny blogg är ny och historielös.. 3) starta en ny blogg nu är väldigt mycket -06 eller tidigare, och därmed väldigt ute och fel 4) jag vill inte skaffa en ny blogg, jag vill bara ha fler teman! Dagens i-lands-problem. 

Hållands fhsk kan gå och dö. Alla kristna personer i Jönköping -om vi gör en grov generalisering, har gått på denna fhsk, och det börjar bli lite irriterande..! Vet du vad det värsta är? samtliga hålländare verkar övertygade om att denna skola är den bästa. Jag skulle vilja ropa ut "go hjälmared!" men vem kan ropa ut det? (vasstena kan jag definitivt inte ropa ut). Kanske ett i-lands-problem?

Jag var och tränade vattengympa idag. Skönt! För lätt? Nånting i livet ska väl vara lätt. Jag bygger iaf armmuskler, och jag tycker det är fascinerande att märka hur kroppen förändras, och känna hur min rygg blir allt starkare. Ett lyxigt i-lands-problem.

Nu är det ett sånt tillfälle då jag önskade att jag visste vilka som läser min blogg. Ibland uppkommer tillfällen då man skulle vilja veta vad som far igenom någons huvud. Jag skulle med glädje borra mig in i folks huvuden lite titt som tätt och luckra upp intregritet och annat, för att tex inse varför djur gör så? Inte ett i-lands-problem.

Något annat nytt är ny kursstart. Jag höll på att få en hjärtinfarkt när vi gick igenom alla examinationer, och i stundens hetta så hatade jag intensivt alla tidigare lärarstudenter, vars fel det är att vi får göra så mycket, bara för att de kunde glida igenom en hel lärarutbildning. Jag vill också kunna glida. Definitivt ett i-lands-problem.

Nummer nio du sa, nummer nio det va, bulleri-bulleri-bock.

Seriöst. I protest mot denna bloggs begränsade designmöjligheter så lägger jag snart ner primusinterpares. Hur kul är det med en blogg egentligen? Problemet är ju mitt skrivbehov. Så jag startar kanske en blogg på nån annan site (men har ingen aning om vad det finns för bloggkonkurrenter), där de erbjuder snygg design.
Vad är värst liksom; en tråkig sida som är röd, blå, vit eller i diskreta fula pastellfärger, eller något som ropar hej kom och hjälp mig, eller jag är fullkomligt nischad mot mat. Jag hatar rosa sen jag var liten och gjorde revolt mot allt sk "tjejigt" dvs rosa. Rosa och kärlek är ju min melodi, helt klart.

dan efter jonas

Jag vet inte hur underbar Jonas Gardell är men han har definitivt gjort mig århundranden yngre (alternativt förlängt mitt liv). Mycket, mycket rolig var han. Svårförklarat vad hans "kontaktannons -inte show" handlade om, men iaf om mark, sex, homofober, religion, hinkvarning och öh..kinderägg som inte finns, baah!
(Kinderägg=en man som är en passionerad älskare, en bästa vän och en underbar pappa). 
Ida började fundera på om hon kanske skulle skaffa barn med ett bögpar, mer älskat barn skulle inte finnas!, och jag är helt inne på samma linje. Vilken underbar, kärleksfull alternativ familj skulle inte det vara! Och vilket slag mot traditionell, konservativ svensson.. Tror jag det!

Väntan

Det är inte ett dugg spännande att sitta i en lägenhet i jönköping och bara vänta. Delvis vänta på en morgondag med examination, delvis vänta på en lördag med födelsedagspaket á la jonas gardell och delvis vänta på något annat. Tiden går långsamt men alldeles för fort.

nattan och mattan far till egypten. helén till london. jag väntar i en lägenhet i jönköping. det riktigt ilar i mig när spänningen griper tag.

www.dn.se/krankt

Jag är kort och ibland når jag inte ner till golvet i föreläsningssalarna, dessutom sitter det ibland långa människor framför mig. Detta innebär att jag kanske kör på en tenta. Jag är kristen, jag kan inte ha en föreläsare som är muslim eller ännu värre -från ett annat kristet samfund, för det stämmer inte överens med mina åsikter. Men jag vet!, jag stämmer högskolan. Vilken fantastisk idé. Syftet? 

Är det kränkande att som lärare inte ha koll på sina elevers kärleksliv?
Det har nu gått 22 månader för en högskolelärare att få veta om han är rasist.
Jag är inte homofob.Jag är inte homofob.Jag är inte homofob.
Måste jag som svenskalärare kunna behärska svenska bra, och veta skillnaden mellan vik och virka?
Och naturligtvis måste vi alla anpassa oss efter queersamhället.
 
Mina damer och herrar; LÄS www.dn.se/krankt     
Ett gott, men fasansfullt och läskigt skratt. Vem vågar bli lärare nu?
Vart ska vi ha en demokrati om inte i klassrummet?

Haha!...Äh detta går inte att göra rättvisa. Läs.


Det finns ingen gräns när det gäller att ta tag i livet.

Har du hört talas om den biologiska klockan? Min klocka tickar. Varje söndagsmorgon klockan åtta ringer min mobil och meddelar att nu är det dax för gudstjänst. Problemet är bara att jag har en inbyggd gudstjänst-tid-för-andlig-stund-biologisk-klocka som gör att jag vaknar av mig själv några minuter innan mobilen och jag är då alldeles klarvaken och äckligt pigg fysiskt. Psykiskt är jag i princip död och vill bara vända dagen ryggen och somna om. Men kroppen den...den..den vill upp! Och kroppen vinner, för utan att jag fattar det så sitter jag på en buss, jag idiotförklarar vad sjutton jag håller på med, jag går till fjällstugan med tunga men målmedvetna ben och så är man där. Sitter på stolen. Det känns som jag ska somna och trilla ihop men fysiskt så sitter jag ihop. Det är ungefär som kallurs häckdjävul, jag har en gtj-djävul i mig. Predikan var så skön. Ingmar var predikantens namn. Några adjektiv; rolig, skratt, ironiserande, huvudet på spiken, ärligt, äkta, allvar, gråt. Angående sveriges jerusalem och tillika sveriges fegaste kristna;
Match HV-Dif:
Dif - Alla i körrkan klappar händer nu! 
HV - ... (obehaglig tyyyyyystnad)
Nästa match mellan dem 
HV-banér: Vi har iaf Gud på våran sida, era djävlar! 
   

Som det inte var nog med gudstjänst idag..

Jag lekte social med massa pingstvänner och annat löst folk igår. (Jag skulle som utomstående till mig nu bli rädd för vilket folk jag umgås med, min plan med kristet umgänge går överstyr och jag "saknar" antagligen omedvetet folk som är kantiga och ogenuint snälla). Människor á la pryda vs á la har ingen gräns. En tendens bland grabbarna kunde skönjas: Samuel, isak, mattias, och johannes (som inte gör klockrent skäl för sitt smeknamn som Snyggjohannes). Ser ni tendensen??
(Och en mini-parantes. Den enda som jag fann någorlunda ytligt tilldragande var naturligtvis också den enda upptagna). 
Hur som helst, nu till det mest udda och som jag verkligen inte förstår. Efter melodifestivalen så drog tjejerna ut till köket medans grabbarna var kvar i ursprungsrummet. What?? Why? Ja. Hm. Svårt val. Vart skulle jag och ida ta vägen? Tjejerna var sura. Grabbarna hade nära till skratt och Mattias var en upplevelse, haha! Så plågad och nervös men samtidigt med en sån lust till att berätta något har jag aldrig sett hos en annan människa. Han gick på toa några hundra gånger, bytte ämne tusen gånger, fingrade på flaskan miljoner gånger, försökte öppna fönster, ja, han gjorde allt för att inte behöva berätta det som han v i l l e berätta. Om jag skulle skriva en bok så skulle jag kunna basera en hel karaktär på denna mattias. Om jag fick överdriva.       
 
Denna vecka har jag två träningspass bokade. Beach -08 ju.

Skratt smittar

Det är fredag, solen lyser inte längre och himlen är inte blå men mitt hår håller på att bli mörkbrunt. Jag har viljat ha mörkt hår länge nu, och nu efter att ha blivit manipulerad av mamma (-du är inte feg va? kom igen du vill ju ha mörkare hår och du säger ju alltid att hår bara är hår, nu låter det som om du fegar ur så frågan är; är du feg??) är det dax. Jag vet inte hur resultatet blir. Antagligen bra efter att jag har vänjt mig. 
Den här veckan har vart sanslöst mycket dipp hit och dit men mest upp, och det är det som är så fantastiskt. Jag har vart så glad vid så många tillfällen. I onsdagskväll skrev jag t.o.m ett "åh vad lycklig och åh vad jag tycker om" -inlägg här på bloggen som dock inte ville publiceras (någon måtta får det väl vara). Men några av sakerna som jag tycker om denna vecka är mina underbara bejbs, komma, isaks och henkes välbehövliga grabbhumor, sara, min cykel, min studiegrupp och att jag faktiskt fick tummen ur och köpte mig ett vattenjympaträningskort (inkl.relax!) idag (på atlantis-spa) -så att jag skall vara i form inför beach -08=). 
Strax är det bio med ida som gäller och imorn ska vi, eftersom jag mysteriskt nog bjöd bort och in oss, till snyggjohannes (har höga förväntningar på honom) och samuel, vilka sjutton det är. Varför ska man inte få bjuda in sig till andra? så gör man överallt utom i Sverige, inbillar jag mig. Hehe. Seriöst. Om det var jag som var "värd" så skulle jag bara bli glad över att det kom några nya, trevliga och roliga människor. Jag försöker dämpa mitt dåliga samvete som tränger igenom ibland. 

A good year, Peppe och Kent

A good year är en bra film som är i min smak -se den. Kan inte någon ringa mig när jag inte är hemma så att Ida kan få använda en grym kommentar? Även jag inväntar tillfällen att få använda... vissa repliker, och det är inte "lämna mig inte, jag kan inte leva utan dig..", några sådana fanns fö inte med i filmen. Iaf, filmen är fransk/engelsk och just nu tänker jag emmigrera till det ljuva Frankrike. Just nu skulle jag vara nöjd med en fransk vingård, en tennisplan, en pool och en sol. Dock inte en Russel Crowe. A good day var mitt sätt att fira en ledig måndag på, men den firades även med en onödig bussfärd upp till familjen för att hämta Majas glömda Peppe Pepparkaka till dramalektionen imorn. Peppe pratar högt och ljust och mycket och jag har övat med honom sen i lördags, till den grad att Maja sa "Sluta linnea, du vänder peppe emot mig, peppe är Min vän -inte din".
I lördags var även KENTkonsert. Berg hade en grymt snygg röd kavaj. Kent levererade som vanligt, men inte mer. De får mer kärlek än de förtjänar. Lokalen var kass och musik bör avnjutas utomhus. Hm. Kent var väl egentligen bra -de sjöng "Utan dina andetag", publiken var seg och irriterande samt innehållande iaf två av "mina" scouter -varpå jag stelnade till och mitt huvud började fundera på hur de kan gilla Kent, de vart ju knappt födda när Kent föddes? När jag gick hem sjöng jag iaf glatt "Vi ska alla en gång dööö!" och någon bakom mig kastade sten på mig men jag brydde mig inte, jag skrattade lite och tyckte att dagen hade vart underbar. (Hör du det Maja? trots all huvudvärk som Kommer och går).

Just det, Hlk är märkligt. De bedömer hemtentor olika. Nu föll jag ju på den goda sidan men ändå. Man blir fundersam. Och så hade vi rollspelsredovisning för catharina, (har inte riktigt bestämt mig för om jag tycker om henne eller inte), jag ber om ursäkt för följande; vår video var helt klart bäst -som vanligt. Önskade att jag kunde lägga upp alla små fina videomästerverk här så ni fick något att njuta av haha!

möten

Jag har trötthetshuvudvärk. Idag med. Nästan så man börjar fundera på om man har en konstant hjärnblödning långt bak i huvudet. Men jag ska rycka upp mig, precis som jag gjorde igår, för ikväll ska jag på kent! (precis som alla andra små emo-kids över 13 år). Jag har nog fortfarande inte riktigt accepterat min kentfrälsning trots att "frälsningen" har pågått i nästan fyra år pga en gotlandsresa och en per. Hallå vem är så dum att hon börjar tycka kent är bra när man har kommit över puberteten och tonåren och allt sånt? Jag, men jag medger det oftast inte. Kent är ju trist. Men kent är bra. Jag och maja ska på konsert, wei!

Igår så träffade jag alex (-wei!), mfl.. Vissa relationer är intressanta. Vissa relationer är. Men jag förfasas ibland över den bitterhet som automatiskt uppstår i ett gäng bestående av minst tre fd mullsjöbor. Bitterheten är tragisk, förlåt men det tycker jag. Och åh, jag köpte en jacka för halva reapriset igår! Grön! Nu känner jag mig riktigt nöjd över det köpet. Jag tror det var den omtalade alex-effekten som gjorde att jag faktiskt köpte den, haha! Jackor är bra att ha. Om inte annat har jag lärt mig det av ida "i år".  

Idag var jag på en till lägenhetsvisning, men jag v ä g r a r bo på kungsgatan och i de husen. Det är fina, rena, bra lägenheter, men inte linnea-stil. Jag brukar snoka runt inne på de mysiga innegårdarna på torpa för att kolla upp vem som är hyresvärd, och idag såg jag att i ett jättefint gammalt charmigt område så är rolf hyresvärd. Rolf som jag har vart på scoutledarmiddag hos. Rolf som vet vem jag är, kanske. Jag vet iaf vem han är! Han ska jag skicka mail till. 

"shit jag är den största syndaren av oss alla, låt mig bli homosexuell"

Jag tänkte för en kort stund cencurera mig själv när jag insåg att förra inlägget var mer Se & Hör än en betraktelse som roar mitt sinne. 

Bejbs hade diskussion ikväll, vi utgick från 1kor 5 och via mysteriska vägar leddes ämnet  in på homosexualitet. Varför återkommer detta ämne ständigt? jag skulle vilja ha en riktigt dräpande vardaglig synd att dra till med som får alla att inse "shit jag är den största syndaren av oss alla, låt mig bli homosexuell". Förstå rätt. Jag blir så arg. Riktigt arg. Jag blir riktigt arg i (minst) två frågor; kvinnan vs mannen -frågan, samt "kyrkan dömer -speciellt homosexuella" -frågan. Det riktigt börjar koka i mig. Ögonen kokar deffinitivt. Men det är roligt att höra bejbens åsikter för vi är olika, är uppvuxna på olika platser, tillhör olika samfund, och har väldigt olika åsikter. 

Sen gick jag, sara och mattan hem. Vi är barnsliga. Vi tjuvringde på grannens dörr. Sen sprang vi.

Du är lik mig och jag ogillar det

Nu har det hänt; Jag har funnit en person som är sjukt lik mig till personligheten. Det trodde jag aldrig att jag skulle finna (vet bara en person som kommer upp i "läskigt lik mig" sen tidigare; louise). Personen är minst lika komplex som jag. Han är rak, ärlig och har stor intrigritet. Ibland får jag för mig att personens personlighet är strået vassare än min, men då tröstar jag mig med att personen är äldre och därmed har mer årsbunden livserfarenhet. Han flaschar med sina mindre bra sidor, och därför är det otroligt intressant och lärorikt att följa hans livsbana. Egentligen vill jag ogilla honom lika mycket som han mig, men det gå ju inte -vi är för lika och jag kan inte ogilla delar av mig själv! När han väl kommer inse hur lika vi är, så kommer han att fly fältet mer än tidigare -och inte mig emot, haha! Detta roar mig. Behöver skriva det. Lustigt är bara förnamnet. Han är lik mig. Muha.  

Nu ska jag till bejbs. Sketans att jag inte har hunnit förbereda min litteraturseminariepresentation inför morgondagen. Men å andra sidan, kvällen är väl ung.

Söndag

Vet inte hur smart det är att sitta och fundera på upplägget för torsdagens engelskalektion en söndagskväll, för att då känna hur småpaniken växer. Särskilt när du inser att din medkompanjon som ska ha hand om den andra halvan av klassen har kommit jättelångt i sin planering och tom -men inte överraskande- gjort en engelska box! What?? Det är ambitiöst seriöst värre. Eftersom jag är tävlingsmänniska samt vanlig människa så kan jag inte låta bli att jämföra mig och mitt med hennes. Det är då stressen kommer. Hittills så vet jag att jag ska sjunga; Old McDonald had a farm, ih-ah-ih-ah-oh! med klassen för temat är djur. Sex djur som ska presenteras. Men vad gör jag resterande kvart? Leka något pedagogiskt gärna. Har du förslag?? Detta är anledningen till att jag borde gå på scouterna imorn, så jag kan fråga ut mina barn. Men jag ska inte gå. Trots sura miner och påtryckningar. För en gångs skull så ska jag bortprioritera scouterna. Men redan med viss mysko saknad, hujeda mig hur ska jag klara mig hela sommaren utan scouterna? haha jag.. vet inte. Ähm.
Det som ligger närmast är litteraturseminarium och videorollspelet, två skolsaker som tar mycket tid. När jag ändå håller på att stressa så kan jag väl lika gärna stressa upp mig för det med. Jag har alltid hanterat stress på två olika sätt. Jag går in i det för jag vet att jag klarar det, så; drivkraft och viss adrenalin samt magont och huvudvärk är det jag får och ger. Jaja.
Var på gudstjänst idag och vår pastor martina påminner om samantha (fd pastor i mullsjö mfs). Dvs mycket blablabla blööö. Pedagogiskt och hej jag är bara fem år. Hurtigt. Jag höll på att börja gapskratta inte bara inombords. Måste jag säga att jag inte blev stormförtjust? Ville hellre ha en bastant, grå och livserfaren gubbe där framme. Pinsamt att säga i jämställdhetens namn, men jag vet mycket tydligt områden där jag själv starkt föredrar det ena könet framför det andra. Där jag per automatik dissar och hyllar beroende på kön. Fruktansvärt. 
Idag har jag vart på tre lägenhetsvisningar. Bara början det.

Märkligt

Jag är rastlös. Märkligt. Jag har och har haft så himla mycket att göra, att nu ikväll, när jag äntligen är fri och ledig, så börjar jag krypa på väggarna rent psykiskt. Jag försöker förtvivlat komma på saker att göra samtidigt som jag vet att jag borde ta det lugnt, för jag behöver det. Eller? Joo men ni känner kanske igen känslan. Idag kom jag hem från skolan vid halv fem efter en lång dag. Jag har haft långa och upptagna dagar hela veckan. Helgen är likadan, ds med plugg, och nästa vecka är än värre, kryddat med min examinationsuppgift. Och jag är rastlös!?!? Va!? What to do about it? (jag är dessvärre infekterad av det engelska språket pga språkdidaktiken, visste ni om att anledningen till att man börjar läsa engelska ibland redan så tidigt som i ettan är för att barnen ska få ett bra uttal? inte för att hjärnan är mer plastisk ju yngre man är, eller för att sverige vill vara extremt internationellt(amerikanskt). Personligen tycker jag att det är helt galet att börja lära engelska så tidigt, när man knappt kan det svenska språket -som elever senare i de np visar stora brister i. Ds skulle man kunna fokusera mer på att läsa och lära om de nordiska språken samt olika svenska dialekter -så jag slipper se fler textade remsor på tv pga att dalmålska talas.. suck).
       

RSS 2.0