primusinterpares

Har du hört talas om den biologiska klockan? Min klocka tickar. Varje söndagsmorgon klockan åtta ringer min mobil och meddelar att nu är det dax för gudstjänst. Problemet är bara att jag har en inbyggd gudstjänst-tid-för-andlig-stund-biologisk-klocka som gör att jag vaknar av mig själv några minuter innan mobilen och jag är då alldeles klarvaken och äckligt pigg fysiskt. Psykiskt är jag i princip död och vill bara vända dagen ryggen och somna om. Men kroppen den...den..den vill upp! Och kroppen vinner, för utan att jag fattar det så sitter jag på en buss, jag idiotförklarar vad sjutton jag håller på med, jag går till fjällstugan med tunga men målmedvetna ben och så är man där. Sitter på stolen. Det känns som jag ska somna och trilla ihop men fysiskt så sitter jag ihop. Det är ungefär som kallurs häckdjävul, jag har en gtj-djävul i mig. Predikan var så skön. Ingmar var predikantens namn. Några adjektiv; rolig, skratt, ironiserande, huvudet på spiken, ärligt, äkta, allvar, gråt. Angående sveriges jerusalem och tillika sveriges fegaste kristna;
Match HV-Dif:
Dif - Alla i körrkan klappar händer nu! 
HV - ... (obehaglig tyyyyyystnad)
Nästa match mellan dem 
HV-banér: Vi har iaf Gud på våran sida, era djävlar! 
   

Som det inte var nog med gudstjänst idag..

Jag lekte social med massa pingstvänner och annat löst folk igår. (Jag skulle som utomstående till mig nu bli rädd för vilket folk jag umgås med, min plan med kristet umgänge går överstyr och jag "saknar" antagligen omedvetet folk som är kantiga och ogenuint snälla). Människor á la pryda vs á la har ingen gräns. En tendens bland grabbarna kunde skönjas: Samuel, isak, mattias, och johannes (som inte gör klockrent skäl för sitt smeknamn som Snyggjohannes). Ser ni tendensen??
(Och en mini-parantes. Den enda som jag fann någorlunda ytligt tilldragande var naturligtvis också den enda upptagna). 
Hur som helst, nu till det mest udda och som jag verkligen inte förstår. Efter melodifestivalen så drog tjejerna ut till köket medans grabbarna var kvar i ursprungsrummet. What?? Why? Ja. Hm. Svårt val. Vart skulle jag och ida ta vägen? Tjejerna var sura. Grabbarna hade nära till skratt och Mattias var en upplevelse, haha! Så plågad och nervös men samtidigt med en sån lust till att berätta något har jag aldrig sett hos en annan människa. Han gick på toa några hundra gånger, bytte ämne tusen gånger, fingrade på flaskan miljoner gånger, försökte öppna fönster, ja, han gjorde allt för att inte behöva berätta det som han v i l l e berätta. Om jag skulle skriva en bok så skulle jag kunna basera en hel karaktär på denna mattias. Om jag fick överdriva.       
 
Denna vecka har jag två träningspass bokade. Beach -08 ju.