primusinterpares

Jag börjar bli skeptisk till min förkylningsvår. Har blivit sjuk ovanligt många gånger, iaf minst tre gånger hittills, och så ofta är man väl inte ens sjuk på ett år annars? 
Jag har två sorters olika förkylningar: 
1) Tappa rösten-förkylning 
2) Behöver en karl-förkylning
Nu har jag tappat rösten och det är alltid lika irriterande fast även spännande. Enda sen ens killkompisar kom in i målbrottet, för längelänge sen, så har fascinationen för rösten vart stor. Vilket också kan betyda att även jag har försökt åstadkomma en slags målbrottsröst. När jag är förkyld så har jag chansen. Jag kan gå från den djupaste basröst till den pipigaste varianten, dvs den tid då jag faktiskt har lite röst. Trots att nummer 1-förkylningen är jobbigare rent fysiskt (glömde jag nämna att jag har ett rivjärn i halsen och feber i kroppen?) än nummer 2, så är ettan att föredra. 

Jag har tänkt väldigt mycket på demokratifrågor den sista tiden, vilket kulminerade när jag var och lyssnade på Mona Sahlin förra veckan. Den sjunde juni är det dax att rösta igen i eu-valet. Även om detta val känns tämligen ointressant så har jag som medborgare i en demokrati skyldighet att bilda mig en uppfattning och ha en åsikt om vad jag tycker och vill. Jag måste rösta. För även om jag rent fysiskt är röstlös nu så har jag ändå rösträtt, och det måste jag utnyttja. I natt funderade jag ut de viktigaste politiska frågorna för mig. Inte otippat blev det skola, kultur, miljö och jobb. Inte långt efter kom (äldre)vården och demokrati (där t.ex. jämställdhet och yttrandefrihet ingår). För mig blir det väldigt jobbigt att inte veta vilket parti som sköter mina hjärtefrågor bäst. Jag tänker försöka ta reda på det, även om jag vet att det inte finns ett optimalt parti. Jag gjorde ett parti-test på fb och då blev jag sosse, vilket skrämde livet ur mig. Jag pratade med mamma om skolpolitik med en önskan om kloka enkla svar, men det enda hon kunde göra var att lyfta fram sina tankar (som var halvfel) och uppmuntra mig att söka vidare politiskt. För även hon anser att det är en skyldighet man har som medborgare i en demokrati. Det är en skyldighet, och jag förstår inte de som bara sitter och kollar på när de kan vara med och styra. Det är en schysst skyldighet och därmed rättighet som vi bör ta vara på. 
Men jag vet inte om jag är sosse eller moderat, vänsterpartist eller folkpartist, miljöpartist eller kristendemokrat, junilistian eller centerpartist, pirat eller feministintiativist eller sverigedemokrat? Ack. Det är svårt så Hur ska man tänka om man är trött på att personrösta?

Jag är så himla trött. Dör snart. Har haft besök sen i torsdags. Sen dess har jag haft de flesta huvudvärker man kan ha, dåliga låtar på hjärnan, levt i ett slöseri, fått för lite sömn, men jag har också haft väldigt, väldigt roligt!!
 
Valborg började med en viss promenadmobbning av två vänner som klickade oväntat snabbt, och avslutades med att jag bestämde mig för att skriva ett brev till fjällstugans styrelse. Nu ska jag ta reda på hur det står till med fyrverkerier på riktigt. Hur mycket gift är det egentligen som de förgiftar vår natur och våra lungor med? Hur kan en församling se fyrverkerier som förenbart med att jobba för/i Guds rike? Vad är det för tradition att smälla upp skit i skyn på valborg?

Första maj började med ät-middag- (tillika frukost) -tills-du-dör, mellanlandade med skönt solbadande på Waynes och avslutades med besök på mittfavoritbåtuteställe, finns det något mysigare på sommaren? No surprise är mjölkdrinkar bara genuint fruktansvärt äckliga. Det är nog så att allt med mjölk som är drickbart -utom vanlig grön mjölk- är läskigt och odrickbart. Passar inte ens till förkrök haha! Ett nytt fult ord till min vokabulär och numera er också.

När man har en sminkexpert på besök är sminkshopping ett måste. Så innan Popadelica tog över med underbara spelningar, som var bra på riktigt, var det stan som gällde men alltså det blev för mycket shopping för min ekonomi, nudlar och gröt resten av maj.. Men jag slår ett slag för Popadelica. Au revoir Simone, I'm from Barcelona och Marcus Krunegård var grymma..! Kände bara igen tre personer där och jag undrar vart allt folk jag känner var. Jag kanske inte känner så många poppare? Kanske känner jag för många kristna och kristna håller sig kanske hellre hemma hos varandra? Eller vad vet jag? Kvällen blev i alla fall väldigt sen, vilket var tur för på kriminella Torpa har någon rispat och skurit sönder däck på hundratals bilar i natt. Om något hade hänt pappas merca hade jag inte vågat lämna tillbaka den till dem sen.

Imorse när det var dags för gudstjänst höll jag i alla fall på att få slag. Gudstjänsten var inte min idé. Men återigen höll Johan en predikan som gjorde förlusten av sömn värt det. Sen blev det lite piren, och nu har min vän lämnat min stad för sin kungliga stad. Jag sitter hemma och njuter av att vara själv igen. Snart ska jag ta igen lite sömn och kanske få komma undan min huvudvärk. Vissa telefonsamtal får vänta. Jag kan inte styra vad jag säger längre. Med för lite sömn blir jag för ärlig, och säger sådant som man bara ska tänka tyst. Hjärncellerna har nog övergett mig. För övrigt tänker jag inte äta wok på de närmsta månaderna, vilket blir svårt eftersom wok tillhör min basmat varje vecka.. men uuh. Nu är en ny vecka och jag tänker vara glad och modig och disciplinerad.