primusinterpares

Jag är så himla trött. Dör snart. Har haft besök sen i torsdags. Sen dess har jag haft de flesta huvudvärker man kan ha, dåliga låtar på hjärnan, levt i ett slöseri, fått för lite sömn, men jag har också haft väldigt, väldigt roligt!!
 
Valborg började med en viss promenadmobbning av två vänner som klickade oväntat snabbt, och avslutades med att jag bestämde mig för att skriva ett brev till fjällstugans styrelse. Nu ska jag ta reda på hur det står till med fyrverkerier på riktigt. Hur mycket gift är det egentligen som de förgiftar vår natur och våra lungor med? Hur kan en församling se fyrverkerier som förenbart med att jobba för/i Guds rike? Vad är det för tradition att smälla upp skit i skyn på valborg?

Första maj började med ät-middag- (tillika frukost) -tills-du-dör, mellanlandade med skönt solbadande på Waynes och avslutades med besök på mittfavoritbåtuteställe, finns det något mysigare på sommaren? No surprise är mjölkdrinkar bara genuint fruktansvärt äckliga. Det är nog så att allt med mjölk som är drickbart -utom vanlig grön mjölk- är läskigt och odrickbart. Passar inte ens till förkrök haha! Ett nytt fult ord till min vokabulär och numera er också.

När man har en sminkexpert på besök är sminkshopping ett måste. Så innan Popadelica tog över med underbara spelningar, som var bra på riktigt, var det stan som gällde men alltså det blev för mycket shopping för min ekonomi, nudlar och gröt resten av maj.. Men jag slår ett slag för Popadelica. Au revoir Simone, I'm from Barcelona och Marcus Krunegård var grymma..! Kände bara igen tre personer där och jag undrar vart allt folk jag känner var. Jag kanske inte känner så många poppare? Kanske känner jag för många kristna och kristna håller sig kanske hellre hemma hos varandra? Eller vad vet jag? Kvällen blev i alla fall väldigt sen, vilket var tur för på kriminella Torpa har någon rispat och skurit sönder däck på hundratals bilar i natt. Om något hade hänt pappas merca hade jag inte vågat lämna tillbaka den till dem sen.

Imorse när det var dags för gudstjänst höll jag i alla fall på att få slag. Gudstjänsten var inte min idé. Men återigen höll Johan en predikan som gjorde förlusten av sömn värt det. Sen blev det lite piren, och nu har min vän lämnat min stad för sin kungliga stad. Jag sitter hemma och njuter av att vara själv igen. Snart ska jag ta igen lite sömn och kanske få komma undan min huvudvärk. Vissa telefonsamtal får vänta. Jag kan inte styra vad jag säger längre. Med för lite sömn blir jag för ärlig, och säger sådant som man bara ska tänka tyst. Hjärncellerna har nog övergett mig. För övrigt tänker jag inte äta wok på de närmsta månaderna, vilket blir svårt eftersom wok tillhör min basmat varje vecka.. men uuh. Nu är en ny vecka och jag tänker vara glad och modig och disciplinerad.