primusinterpares

Igår.

Jag känner mig alltid väldigt lycklig fast tom efter en konsert. Jag kan nog påstå att vårens gospelkonserter har hört till de tillfällen i vår då jag har känt mig som allra lyckligast. Inte illa pinkat. Fast igår mimade jag på alla höga toner och småkraxade på resten. Men jag var med! Det var jag inte idag. Tomheten består nog i att nu är det tre långa månader kvar tills kören börjar igen på riktigt. För det är så roligt att sjunga i en gospelkör med äkta gemenskap! Suck. The end.