primusinterpares

Jag börjar bli skeptisk till min förkylningsvår. Har blivit sjuk ovanligt många gånger, iaf minst tre gånger hittills, och så ofta är man väl inte ens sjuk på ett år annars? 
Jag har två sorters olika förkylningar: 
1) Tappa rösten-förkylning 
2) Behöver en karl-förkylning
Nu har jag tappat rösten och det är alltid lika irriterande fast även spännande. Enda sen ens killkompisar kom in i målbrottet, för längelänge sen, så har fascinationen för rösten vart stor. Vilket också kan betyda att även jag har försökt åstadkomma en slags målbrottsröst. När jag är förkyld så har jag chansen. Jag kan gå från den djupaste basröst till den pipigaste varianten, dvs den tid då jag faktiskt har lite röst. Trots att nummer 1-förkylningen är jobbigare rent fysiskt (glömde jag nämna att jag har ett rivjärn i halsen och feber i kroppen?) än nummer 2, så är ettan att föredra. 

Jag har tänkt väldigt mycket på demokratifrågor den sista tiden, vilket kulminerade när jag var och lyssnade på Mona Sahlin förra veckan. Den sjunde juni är det dax att rösta igen i eu-valet. Även om detta val känns tämligen ointressant så har jag som medborgare i en demokrati skyldighet att bilda mig en uppfattning och ha en åsikt om vad jag tycker och vill. Jag måste rösta. För även om jag rent fysiskt är röstlös nu så har jag ändå rösträtt, och det måste jag utnyttja. I natt funderade jag ut de viktigaste politiska frågorna för mig. Inte otippat blev det skola, kultur, miljö och jobb. Inte långt efter kom (äldre)vården och demokrati (där t.ex. jämställdhet och yttrandefrihet ingår). För mig blir det väldigt jobbigt att inte veta vilket parti som sköter mina hjärtefrågor bäst. Jag tänker försöka ta reda på det, även om jag vet att det inte finns ett optimalt parti. Jag gjorde ett parti-test på fb och då blev jag sosse, vilket skrämde livet ur mig. Jag pratade med mamma om skolpolitik med en önskan om kloka enkla svar, men det enda hon kunde göra var att lyfta fram sina tankar (som var halvfel) och uppmuntra mig att söka vidare politiskt. För även hon anser att det är en skyldighet man har som medborgare i en demokrati. Det är en skyldighet, och jag förstår inte de som bara sitter och kollar på när de kan vara med och styra. Det är en schysst skyldighet och därmed rättighet som vi bör ta vara på. 
Men jag vet inte om jag är sosse eller moderat, vänsterpartist eller folkpartist, miljöpartist eller kristendemokrat, junilistian eller centerpartist, pirat eller feministintiativist eller sverigedemokrat? Ack. Det är svårt så Hur ska man tänka om man är trött på att personrösta?