Rostad kärlek men likväl vacker kärlek

Jag ringde precis till min ht08-handledare för att fråga henne om jag kunde få göra min fältstudie i hennes klass. Efter många om och men, gambia, munkeskog, (icke)schemaläggningar, problem, teknik vs bild, johny, lärare på skolan och klassen, så kom svaret att självklart var jag välkommen, och faktiskt tidigare än jag planerat! Och detta är som en gammal kärlekssaga som rostat och hela mitt inre blir varmt och rosa av kärlek till denna klass. En kärlek som gör ont, för sådan är kärleken. Den gör ont och den ger glädje och man får fjärilar i magen och den berör.

Jag är rädd att jag snart måste efterlysa en blinddejt. Observera att jag inte efterlyser det men om du känner någon lämplig fin man så måste du nog fixa en blinddejt till mig och han. Inte av desperation från mig utan bara för därför. Annars måste jag gå med i sjunde himlen. Så hallå. Inte mitt val men likväl därför. Jag saknar de omtalade förälskelsefjärilarna. Fjärilar av andra sorter har jag gott om. Men nu är det väl ändå tid för att jag ska kunna få lyssna på en kärlekslåt och tänka... ah, han.


I övrigt är det för mycket tjat om kärlek och i frikyrkliga kretsar, och därmed även om äktenskap och bröllop. Nog för att jag älskar att prata bröllop, men nu har till och med min bägare skvalpat över. Jag är trött på folk som presenterar sig som singel, gift, förlovad, tagen. Så, vad ska jag göra åt min huvudvärk? Någon som har förslag? Jag lånade en bok på bibilioteket om migrän för att se om jag kunde undersöka mitt huvud bättre än de läkare och de andra, så kallade, kunniga, som redan undersökt det. Migrän ska hålla på konstant minst ett dygn. Jag har inte migrän. Idag när jag jobbade kändes det som om jag hade en mjuk elvisp i huvudet där en dimma vispades. Efter flera år av ständigt iprenbärande i väskan, där tabletterna tappat sin verkan, så känner jag att nu får det banne mig vara nog med huvudvärk! Vad är det för huvudvärk? Vem kan veta det?


Nu ska jag gå och se ett tv-program som helt och hållet talar emot vad jag skrivit. Det är sista avsnittet av the Bacheorette! Äntligen. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0