primusinterpares

Jag. Fixar. Inte. Vintern.

Jag vet inte hur många gånger som jag har suttit i en bil där den andra har försökt övertyga mig om vinterns förträfflighet. De kommer på fantastiska kreativa anledningar till varför. Men jag fixar det inte. Mörkret symboliserar ingetingetinget bra. Kylan är inget bra. Det är som om hela kroppen vrider sig i ångest av vinterns frihetsbegränsingar. Idag var hösten vacker, och jag får ha den tanken i fred i några sekunder sen kommer den ruskiga tanken på att vi är fem sekunder närmre vintern.

Så vad gör man åt det?