primusinterpares

Hej, jag har LOV och mitt LOV stavas film! Film är en ultimat konstform. Var därför på biblioteket och passade på att hyra film för det förnämna priset 10 kronor film och vecka. Där träffade jag en före detta elevs mamma och det mötet gjorde mig så glad! Hon sa snälla saker och jag fick känslan av att hon var helt uppriktig. Varför ska man få veta vissa saker först efter att man har slutat på ett ställe, det är synd. Hon var också där för att hyra film så vi tipsade varann om bra film. Hon sålde in Bagdad café hos mig. En riktig feel good-film sa hon. Sagt och gjort, mina ytterst humoristiska grannar kom hit för feel goodet, men ack. Feel good 1987 och 2012 är väldigt olika saker. Det enda jag kunde tänka på var com hem, för huvudrollsinnehavaren var så ruskigt lik com hem-kvinnan (men 25 år före). Amelie är däremot alltid bra, An american in Paris kan inte vara annat och Ringaren i Notre Dame måste jag se för att slippa undan boken till min bokcirkel. Film är fint!