Sånt där [självporträtt] man går igång på när man är sjuk. Och annars.
...
Nu var det inte det du frågade om, utan om utan ngt om hur du skulle kunna träda in i bilden. Jag går automatiskt till mig själv. Jag funderar på hur jag skulle vilja/behöva göra fingeravtryck bland flera foton. För mig är det ”enkelt”, så mycket historia ligger i mitt nyckelben så jag skulle försöka gestalta det. Antagligen inte genom ett nyckelben rakt upp och ner, även om de är bland det vackraste som finns, men tänka utanför ramen. Vad är formen, var går den igen, vad associeras med nyckelben etc.? Går nyckelbenet att vidga i ett större perspektiv – svar ja, vad finner jag för känslor i det? Vem var jag innan? Efter? Känner här en brist i orden. Jag skulle jobba mycket med ljus och färger för det är mitt språk. Vad är ditt språk?
Så gå till dig själv och fundera på vad du vill säga om dig själv som är absolut nödvändigt för att folk ska förstå din historia. Hur mycket kan du säga? Nu kanske du inte menade filosofisk hjälp utan konkret i bilden men du kan själv det där med bildsnitt. Jag vet inte hur du ska/kan träda in i bilden för det beror helt på vad du vill säga, och vill du att det ska vara explosivt eller dovt? Dolt eller uppenbart? Har du tänkt ha en bild på dig eller en bild av dig eller en bild med dig eller en bild med en tanke av dig eller en bild med något som representerar dig?
...
Kommentarer
Trackback
