Hjälp läraryrket har kallat på mig.
Hjälp. Det känns mig övermäktigt. Läraryrket.
Och idag fick jag en till arbetsintervju. Så karman från tidigare avböjda intervjuer är visst god. Till denna tjänst är det bra om man har erfarenheter av barn med speciella behov. Hjälp. Det har jag. Därför hjälp. Jag är inte redo, men inte blir jag mer förberedd av att gå mer på högskolan och läsa massa menlösa kurser. Jag blir aldrig redo. Jag kan fortfarande hoppa av, har två månader på mig att hoppa av. Hjälp. Framtidens skola ser ut som gårdagens. Inte ett dyft är vi närmre de korridorlösa skolorna med stora klassrum med myshörna och bra ljus och egna bänkar, med flera pedagoger och mindre klasser som är anpassade efter individerna, som jag drömmer om. Vi är inte ens nära. Så varför väljer man att stånga sig blodig och frustrerad mot något så oföränderligt som skolan? Ja inte är det för lönen. Hjälp.
