Veckans bajs

Igår satt jag i telefon med en person som leker torped bland mina vänner. Hittills har jag känt att jag vill skydda honom eftersom han är min kompis. Men efter för många märkligheter tappar man förtroendet. En del av hans strategi för att göra folk intresserade av honom är att vara svårplacerad. Då kan han fortsätta fascinera och överraska. Detta innebär att man inte kan sätta honom i ett fack. Jag har inget emot att man inte vill bli satt i ett fack för varje människa är mer komplex än ett fack. Däremot innebär fack-icke-sättandet att jag inte vet var jag har personen i fråga och därför inte kan lita på honom. Att vara en sådan person innebär att man inte kan släppa folk intill sig, eftersom en relation innebär tillit från båda håll. Tillit är något vackert och önskvärt.
Jag har aldrig tidigare hört en människa prata om sina skrämselpropaganda/försiktighetsåtgärder som gäller när han träffar nya människor. Hans resonemang och filosofi kan låta goda. Men jag känner mer att han är en god lögnare och det största offret är han själv. Jag blir mest äcklad.
 
MEN. Jag har massa brister. Säkert gör jag mig till offer för mig själv också. Skillnaden är att jag vet känner mina erfarenheter och därför har jag förståelse för mitt beteende. Jag har dessutom tillit till mig själv. Jag låter säkert jättedömande, men.. jag tror det är okej att vara dömande ibland. Det innebär att man har någon slags riktlinje för sitt liv.

Jag fick en manlig analys av personen ifråga av mina manliga scoutkollegor. Numera spelar det ingen roll vad jag tror eller anser. Det är inte värt min tid. Han får vara vad han är, och tillslut en vacker dag så.. är det en vacker dag. Det är därför jag skriver om det nu. För att låta det vara okej att han är som han är, utan känslan att jag behöver skaka om honom i frustration.
Igår var det scout. Varje scoutomgång brukar vi avsluta med en runda av veckans hipp/hopp flip/flop najs/bajs. Igår sa en scout klockrent och självklart att "Veckans bajs är allt bajs på gatorna". Det ger en perspektiv liksom. Jag fick ett vykort på posten (kul dock att adressen var min förrförrförra) från min bortavarande scoutkamrat och tro mig, du saknas mig skarpt.  
Nu är det tid att sova för min jobbhelg har bara börjat. Min tentaperiod har knappt börjat. Det är intensivt och jag fattar knappt vad det kom ifrån.

Veckans Najs: EARTH HOUR IMORN 20.10-21.30. I Jkpg är det miljö-aktioner vid 11 och vid 20 mitt i city.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0