Åååååhaaaah

Om en vecka! Une petite semaine!
Exakt.
Om nio dar. In nine days!
Ja.
Snart är två av mina stora sommarnedräkningar här. Jag ser så framemot det!! Äntligen. Nära. Längtar. Hanterbart. Jag kan ta på det.  

Den här veckan har vart tillräckligt intressant och bra. Jag har tex gjort inbrott på arbetsplatsen, planerat en tema-fest, vart en god vän med underbara Sara, fått dörr uppslagen i ansiktet av söt pojke som saknar röst (TÄNK vilken bra story det hade kunnat bli! Jag satt och skrattade jämte alkolisten på bussen utav filmen som rullade i mitt huvud), sett HP på bio (mer för faktoren bio än att det var HP vilken var ganska... intetsägande) med den fantastiska Ida! Alltså listan skulle kunna bli lång och detta en arbetsvecka. Vilken lyx det är att ha fantastiska och underbara människor i sitt liv, och vilken lyx det är att veta att det bästa denna sommaren inte ens har varit utan att det kommer sen! Det gör en lycklig. 

Men nu sitter jag här och är faktiskt drabbad av två eller tre plågor, plågor som förvärras pga av varandra: Sommarjobbssjuka, utgång, social isolering. Men, den självhet som jag befinner mig i är kanske välbehövlig. Tid att vara tyst i tystnad. Jag gick en kvällspromenad på 90 minuter och det gick jättefort och världen bara flög förbi. Jag kollade på Kajsas pojkvän Johns favoritfilm Bröllopsduellen och den var alldeles lagom söt. Telefontid med F. Jag hade sann lyxiöslinnea-tid och läste tidningarna Sändaren och Hemmets vän. Jag åt något som jag skrapade fram längst bak ur kylen, typ.
Men egentligen skulle ingen plåga ha drabbat mig då planen var att sova mig ur allt imorse. Bli en normal människa. Istället vaknade jag vid 07 av att mina grannar bråkade på sin balkong. Så nu är det sova som gäller i jakten på att bli en normal välfungerad människa som tänker rätt. Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0