Va en regnbåge i någons moln
Utanför fönstret är det grått på det allra gråaste vis som finns. Det speglar inte mitt väsen men därför är jag också rädd att det ska smitta. Men min schänkförälskelse håller i sig, och så har jag haft några intensiva känslofulla dagar. Det är i dessa känslostormar som man känner att "jo jag lever".
Två töser smög runt på biblioteket, iklädda bruklig dräkt. Med sig hade de gåvor ätbara, eldbara och mysbara. De konspirerade ihop med alierad på andra sidan för att leta sig fram till måltavlan. Väl framme tänkte de ta måltavlan med storm. Ja, de förutsåg tom hans reaktion, ett lysande ansikte följt av ett "Ja!!". Offret ifråga gav ifrån sig en annan reaktion, typ ingenting. Det var då de fick ta till den drastiska och desperata åtgärden.. gå ner på knä och böna och be snäääälla! Molokna men inte helt tomma på hopp gick de därifrån. Till nästa offer.
Jag gillar att bli positivt överraskad. En tös har överraskat mig. Jag gillar att hon gör personanalyser och jag gillar att hon också har missat något i bilden. Men framförallt att skrattet ligger närmre till hands när bitterheten knackar på.
Scout igårkväll var Precis som det ska vara. Det gav svar på Varför.
Ska strax återgå till Bara Tsatsiki. Den är rolig. Jag gillar denna del av kursen då vi läser massa barn&ungdoms-böcker! Tom Sawyer, Nalle Puh, Pippi, Mio min Mio, En ö i havet mfl. Jag kämpar med min läslust. Jag älskar att läsa, men jag får kämpa för att inse det. Finns så mycket annat som drar. Jag minns när jag tappade min läslust. Jag kan skylla allt på boken Agnes Cecilia och barn&ungdomslitteratur-kursen jag läste på gymnasiet. Klagan! Läsan, och alla liknande upplevelser, ska enbart vara lust och njutan! Inget sönderanalyserandet, det finns inget uppbyggande i det. Och Agnes Cecilia är tyvärr en väldigt seg bok. Med lila omslag.
Det känns som Indiska ropar på mig. Jag har dagdrömmar om klänningar. Den ena är mörkt grön i ett mjukt, möjligtvis siden, material. Den andra är röd. Min garderob är fattig och har slutat överraska. Har inte köpt kläder på 2-3 månader.
Morgondagen har har fö alla föutsättningar för att bli en till bra dag.
Två töser smög runt på biblioteket, iklädda bruklig dräkt. Med sig hade de gåvor ätbara, eldbara och mysbara. De konspirerade ihop med alierad på andra sidan för att leta sig fram till måltavlan. Väl framme tänkte de ta måltavlan med storm. Ja, de förutsåg tom hans reaktion, ett lysande ansikte följt av ett "Ja!!". Offret ifråga gav ifrån sig en annan reaktion, typ ingenting. Det var då de fick ta till den drastiska och desperata åtgärden.. gå ner på knä och böna och be snäääälla! Molokna men inte helt tomma på hopp gick de därifrån. Till nästa offer.
Jag gillar att bli positivt överraskad. En tös har överraskat mig. Jag gillar att hon gör personanalyser och jag gillar att hon också har missat något i bilden. Men framförallt att skrattet ligger närmre till hands när bitterheten knackar på.
Scout igårkväll var Precis som det ska vara. Det gav svar på Varför.
Ska strax återgå till Bara Tsatsiki. Den är rolig. Jag gillar denna del av kursen då vi läser massa barn&ungdoms-böcker! Tom Sawyer, Nalle Puh, Pippi, Mio min Mio, En ö i havet mfl. Jag kämpar med min läslust. Jag älskar att läsa, men jag får kämpa för att inse det. Finns så mycket annat som drar. Jag minns när jag tappade min läslust. Jag kan skylla allt på boken Agnes Cecilia och barn&ungdomslitteratur-kursen jag läste på gymnasiet. Klagan! Läsan, och alla liknande upplevelser, ska enbart vara lust och njutan! Inget sönderanalyserandet, det finns inget uppbyggande i det. Och Agnes Cecilia är tyvärr en väldigt seg bok. Med lila omslag.
Det känns som Indiska ropar på mig. Jag har dagdrömmar om klänningar. Den ena är mörkt grön i ett mjukt, möjligtvis siden, material. Den andra är röd. Min garderob är fattig och har slutat överraska. Har inte köpt kläder på 2-3 månader.
Morgondagen har har fö alla föutsättningar för att bli en till bra dag.
Kommentarer
Trackback
