primusinterpares

Stora, välbesökta, rika bloggare har en tendens att skriva "Paris var fantastiskt! Moskva var fantastiskt! NY var fantastiskt!" Men jag kan tyvärr inte säga att Stockholm var fantastiskt, för det skulle per automatik innebära att jag frivilligt sätter en lantisstämpel på mig.

I fredagsförmiddag åkte jag och Frida upp till Stockholm. Vi startade resan genom att sabba resan för alla andra i dubbeldäckaren genom att prata oavbrutet i fyra timmar. I sätet framför oss satt en uppenbart irriterad man som ville och försökte få tyst på oss, men sådant gör bara situationen mer komisk och då kan man bara inte sluta prata!
Ett av mina syften med helgen var att jag verkligen skulle känna in stadens atmosfär och anda, eftersom jag har tankar på att flytta dit efter examen. Jag gick därmed in i rollen som stockholmare. Jag blev en dryg storstadsbo med ny dialekt. Jag önskar att jag kunde säga att allt där uppe tilltalar mig nu.

På festkalaset i fredags lärde jag mig mycket om de olika stadsdelarna. Detta gav mig nya fördomar, och jag införståddes i vad olika stadsdelar innebar för ens livsstil. När jag berättade att vi skulle på söder nästkommande dag fick jag höra att de som bor där är avslappnade prettoesteter. Detta sagt negativt. Men jag tycker numera att söder är härligt, med en atmosfär, natur och miljö som tilltalar mig! Där ska jag bo om jag ska bo i Stockholm. 

Festen var hos min vän Marilise som fyllde år. Äntligen skulle jag få träffa alla de människor som jag har hört talas om i flera år. Det är en väldigt märklig sak att träffa folk som man vet för mycket om. Överhuvudtaget är det väldigt intressant att träffa en väns vänner, och se vilka det är som har format henne. Kvällen började bra med att lantisarna Frida och jag blev kvällens underhållare och satte igång en lyckad charadlek. Nångång framåt midnatt började mitt energiförråd tryta och festen var långt ifrån slut. Nu började folk visa sina onyktra jag. Det roligaste var att Frida blev till ett litet köttigt lamm för några överförfriskade vargar där. De stod nästan i princip och dräglade över henne! Jag flydde tidigt ifrån dem, efter några analyser av ögon och knän, till lite drägligare marker. 
Ibland när man besöker Stockholm gör man det som turist, men denna fest var verkligen inte turist nånstans. Vi var inne i svängen, så att säga. Vid fem somnade vi äntligen. Då sov jag djupt. 


Jag och två fina vänner.

Lördagen spenderade vi på söder och gamla stan. Jag köpte två klänningar på omtalade Beyond Retro och lyckades även totaldissa kassören där pga. sällsynt rå ärlighet. Det är för övrigt något speciellt med alla manliga kassörer och anställda i Stockholm. De ser likadana ut och har brunt lockigt hår i en mohikan. 
På söder bor Fridas vän Cissi, så vi hängde lite med henne och hennes vänner. Skillnaden mellan nyinflyttade och genuina stockholmare är stor.
Hur som haver. Det var faktiskt för en sak som vi var i stan denna helg: COLDPLAY! Återigen en fylld arena med massa fans. Jag hade sittplatsen närmast scenen! Jag var en halvmeter ifrån att highfiva Chris Martin & co. Du förstår att detta var mycket coolt. Konserten var grym, ljudet var bra, och det var en intimare känsla än när U2 spelade på nya Ullevi. Dock. U2 är U2 och tyvärr är Coldplay bara Coldplay. Därför kan konserten inte nå upp i samma toppbetyg. Men ack vad bra de var!!! Det blev mycket dans på läktaren och det blev dans efteråt när vi gick till utestället Strand där vi mötte upp några av Cissis killkompisar. Nu skulle det naturligtvis vart så att vi var medelpunkten om det inte vore för en kändis som strosade runt där med en fjäder på huvudet nämligen... Amanda Jensen! Utöver henne såg vi Johan Palm omringad av fjortisar, Nalin Pekgul, hela Coldplay och White lies. Sååå många kändisar! Då blir jag glad.

Jag har väl vart lycklig hela helgen egentligen, bara att det tog lite tid för kroppen att vänja sig av med det sura och höstinställningen och återhämta sommaren. Men tillslut blev det happydance i både kropp och sinne!

Efter två nätter med alldeles för lite sömn, en bussfärd, och några trötta timmar hemma, ställer jag mig nu frågan om Stockholm är fantastiskt. Om Stockholm är så fantastiskt att jag vill flytta dit?