primusinterpares

Jag har tänkt väldigt mycket på livet de senaste dagarna. En på skolan har begått självmord. Det är sorgligt, jobbigt och framförallt orättvist.
Livet är inte rättvist. Livet är kort. Det är god tid att hylla livet. Vi måste hylla livet och göra det bästa av det. Sluta upp med att gå runt och vara rädda och nojiga. Jag måste börja på afrodansen! Jag måste våga ta fram mina penslar och återgå till något som jag en gång älskade: Måla! Jag måste på dejt, om jag så ska behöva gå på blinddejt. Jag måste skicka in anmälan till fredsbygget. Jag måste skaffa ett piano och måla det i färg. Jag måste ta det lugnt, jag måste andas och jag måste slappna av. Jag måste klippa mig, jag måste ha högt huvud på lördag, och jag måste plugga för att jag vill det. Jag måste spela tennis. Jag måste sänka garden och jag måste gå på en vanlig gudstjänst -i fjällis. Många måsten men det är måsten för att Jag Vill och för att Jag Kan och för att Jag Lever.  

Däremot måste jag inte ha någon fest men Jag Kan ha en fest. Och jag överväger vad jag vill ha för fest. Det känns fint att ha fest för fest betyder att man hyllar något. Livet är inte en fest men livet består av flera fester, och desto fler desto bättre.