primusinterpares

U2 är grymma live. Det är väl ingen förvåning. Riktiga fullblodsproffs är de. Scenshowen de hade var inte att leka med, i alla färger, i alla möjliga storlekar och indelningar och styrkor. Så nu sitter jag här lycklig, för att jag vet att jag var där. Jag var där och kunde smälta det visuella, vifta med min vita kofta, känna basen vibrera och sjungskrika med i musiken.
Jag vet inget annat band som jag hellre vill se live, och då har jag nog kalkylerat bort både döda och levande. Det enda som skulle slå U2 live i en arena är en liten intim lokalspelning med U2, typ i mitt vardagsrum eller på Nybos ängar! Men visst hade konserten kunnat vara bättre. Jag hade viljat vara närmre scenen, men när det gäller liv och död så föredrar jag liv, och vid liv hålls jag bäst borta från området närmast scenen. Dock är jag lite död nu... efter konsertintryck och dubbel sömnchock. Men. Konserten gav deffinitivt mersmak och jag kan med gott samvete fortsätta älska mitt band, som av vissa kallas för den musikaliska goda smakens död. U2 är bara för bra för att låta bli att njutas av!