Scoutmåndag
Min gårdag ligger i ett töcken av förvirreri och frustration men samtidigt var det en dag som var väldigt rolig.
Frisör klippa njuta (hm inget av mina föralternativen direkt), I kommer otippat dit, får flumsamtal där jag vrider mig i skratt från H&P -saknar dem mycket, johans med I, G negativ, hmm G negativ i över en timme trots intensiv positivattitydinsatskur, G chockar, scout befinner sig i kris, jag börjar ifrågasätta mer, jag avreagerar mig på en ny trevlig H&H, S ringer och jag får leka klok, jag ringer I irriterad, E kommer över och får ta skit men lyckas vända mina tankar, J kryddar min sena kväll med himla roande samtal pga sjuk hjärna. Kul dag liksom.
Kanske blir detta det sista jag skriver om scout, vem vet. Känner mig uppgiven och trött på dessa ständigt återkommande kriser. Jag fattar inte att det aldrig kan bli en bra balans där. Problemet är bristen på scouter och på helhjärtat engagerade ledare - hjärtligt&tidsmässigt.
Om G slutar så finns det inte så många heltidsledare kvar, jag vill inte ta mer ansvar, det är inget betalt heltidsjobb direkt, nä detta är på frivillig basis en kväll i veckan. Jag vill känna att jag gör ett viktigt arbete i församlingen och i scout, att det är uppskattat och värt de tankar och den tid som jag lägger ner i det. Jag vill inte vara osynlig och jag vill inte att scoutverksamheten ska vara osynlig. Intressant nog så vet inte alla i församlingen om att det finns scouter i kyrkan. Vi har inget eget utrymme, trots att kyrkan nu bygger till och ut och upp så är heller inget scoututrymme inplanerat. Vi får inget stöd från församlingen, vi har ingen egen budget fastän vi får in stålar i församlingen. Vi får i princip ingen hjälp av anställda i församlingen eftersom de är lediga på måndagar. Folk kollar inte upp sina ansvarsområden. Det kommer heller inga scouter på måndagar eftersom det är fotbollsträning då.
Jag skulle orka kämpa mer kanske om det inte vore för något annat som lockar.
Det är kör samtidigt. Evakören med över 30 medlemmar i min ålder. 30 medlemmar är 30 nya människor som jag kan lära känna. Jag vill åka på körresor. Jag vill skratta och njuta och inte kämpa i motvind. Nu är jag grymt lockad att börja i kören, och om G hoppar av, ett flertal ledare bara kan komma varannan eller var tredje gång, och det inte kommer fler scouter så tänker jag ta ett break. Men det beslutet måste komma snart för kören drog igång igår. Jag vill inte missa det.
Men OM vi byter dag på scout, får in folk som är helhjärtat engagerade och slänger ut vissa andra, byter kårchef, får stöd och uppmuntran av församlingen, samt lyckas locka till oss massa scouter, DÅ är jag på. För scout är roligt och givande när allting flyter på och alla sköter sitt.
Om du kan -be. Be för något.
Frisör klippa njuta (hm inget av mina föralternativen direkt), I kommer otippat dit, får flumsamtal där jag vrider mig i skratt från H&P -saknar dem mycket, johans med I, G negativ, hmm G negativ i över en timme trots intensiv positivattitydinsatskur, G chockar, scout befinner sig i kris, jag börjar ifrågasätta mer, jag avreagerar mig på en ny trevlig H&H, S ringer och jag får leka klok, jag ringer I irriterad, E kommer över och får ta skit men lyckas vända mina tankar, J kryddar min sena kväll med himla roande samtal pga sjuk hjärna. Kul dag liksom.
Kanske blir detta det sista jag skriver om scout, vem vet. Känner mig uppgiven och trött på dessa ständigt återkommande kriser. Jag fattar inte att det aldrig kan bli en bra balans där. Problemet är bristen på scouter och på helhjärtat engagerade ledare - hjärtligt&tidsmässigt.
Om G slutar så finns det inte så många heltidsledare kvar, jag vill inte ta mer ansvar, det är inget betalt heltidsjobb direkt, nä detta är på frivillig basis en kväll i veckan. Jag vill känna att jag gör ett viktigt arbete i församlingen och i scout, att det är uppskattat och värt de tankar och den tid som jag lägger ner i det. Jag vill inte vara osynlig och jag vill inte att scoutverksamheten ska vara osynlig. Intressant nog så vet inte alla i församlingen om att det finns scouter i kyrkan. Vi har inget eget utrymme, trots att kyrkan nu bygger till och ut och upp så är heller inget scoututrymme inplanerat. Vi får inget stöd från församlingen, vi har ingen egen budget fastän vi får in stålar i församlingen. Vi får i princip ingen hjälp av anställda i församlingen eftersom de är lediga på måndagar. Folk kollar inte upp sina ansvarsområden. Det kommer heller inga scouter på måndagar eftersom det är fotbollsträning då.
Jag skulle orka kämpa mer kanske om det inte vore för något annat som lockar.
Det är kör samtidigt. Evakören med över 30 medlemmar i min ålder. 30 medlemmar är 30 nya människor som jag kan lära känna. Jag vill åka på körresor. Jag vill skratta och njuta och inte kämpa i motvind. Nu är jag grymt lockad att börja i kören, och om G hoppar av, ett flertal ledare bara kan komma varannan eller var tredje gång, och det inte kommer fler scouter så tänker jag ta ett break. Men det beslutet måste komma snart för kören drog igång igår. Jag vill inte missa det.
Men OM vi byter dag på scout, får in folk som är helhjärtat engagerade och slänger ut vissa andra, byter kårchef, får stöd och uppmuntran av församlingen, samt lyckas locka till oss massa scouter, DÅ är jag på. För scout är roligt och givande när allting flyter på och alla sköter sitt.
Om du kan -be. Be för något.
Kommentarer
Trackback
