primusinterpares

Jag håller på att få en social knäpp. Jag känner mig bitter, cynisk, kritisk och fruktansvärt tråkig. Jag vet att (nästan) alla har sådana dagar så då kan ni ju säga hur ni trollar bort de känslorna. Mitt sätt blev att fly till föräldrarna för att försöka förhindra en överaktiv helg (gick väl sisådär).
Jag satt tom på gudstjänsten idag och muttrade fram ord som "meningslöst" när de små barnen fick förklarat för sig vad en pärla är (addera med min förmåga att prata för högt vid dåligt valda tillfällen). Som tur var sa mamma åt mig att på gudstjänst är man inte kritiskt, då tar man emot. Så är det ju! Jag ska alltid vara så himla kritisk. Då slogs jag av tanken "tänk om jag skulle ha en helt okritisk vecka den som kommer?", det vore något! Men i samma andetag insåg jag att jag ska skriva en åtta-sidorsrapport om matematiskt kunnande med analys och vision och då måste man vara kritisk. Eller?

Gudstjänsten blev underbar, det behövde jag. Fick mig att inse fjällstugans faktiska värde trots allt.
Dagens Baståsvishetsord; Gräv där du står istället för att springa till grannens grönare gräs och gräva där.