primusinterpares

Himla skola. Alldeles för mycket att göra. Jag inväntar kniven-mot-strupen-känslan och inser att egget är nära, men sånt är inte mysigt att tänka på. Idag har jag iaf läst ut en utav seminarieböckerna. Men inte kan man andas ut för det. Varför läser jag teoretiska ämnen? Problemet är att man längtar efter helg, men inte hinner man andas ut då. Veckorna går snabbt. Jag kollar i min kalender och inser att 85% av mina helger är mer eller mindre bokade fram tills jag fyller år. En insikt som är rogivande, inte.
Jag lyssnar på Kent, vad betyder det?