Jag känner mig alltid lite hemma där.. å nu är det slut

Jag förstår att dessa ord kan te sig ledsamma när jag som blivande 23-åring skriver detta. Det är en sorglig dag idag. Det var sista gången jag träffade Eva & co på tandregleringen. Jag tycker verkligen om dem och vi har fått en sorts personlig relation vilket inte är förvånande efter de många år jag har gått hos dem. Typ åtta, egentligen åtta onödiga år för de kunde gott låtit mina mjölktänder vara kvar då, för längesen, men iaf, det gjorde de inte. Varje gång jag är där numera utbrister de sin förtjuuusning över mina tänder, därför är jag också väldigt rädd om dem. Borsta tänderna minst två gånger om dagen barn! Använd tandtråd. Ibland kan jag tänka att de har ett mycket trevligt socialt jobb, men idag avundades jag dem inte. Rota i en förkyld linneas käft kan inte vara trevligt. Inte för att de rotade, de tog bara massa kort, vad sjutton det har med tandläkaryrket att göra.. Där har vi dagens problem. Utbildat folk får fel saker att göra på sitt arbete, rent slöseri med kunskap och rent slöseri med tid. 
För linnea är "förkyld", att kalla henne sjuk vore inte fel, men rent mentalt så vore det negativt att ta de orden i munnen. Jag har bara helskoldagar, fältstudierapport och två bokseminarier framför mig. Plus att jag får besök i helgen. Detta är sannerligen helgjutet! Jag går just nu på den extra energi jag fick av att inte vakna till liv i morse. Det dråpliga är att jag vet många vänner som håller på att bli förkylda så jag undrar ju när alla dessa bakterier hade hoppaochskakalossparty..    

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0