primusinterpares

Jag var på bio igårkväll och såg "en ung Jane Austen". Äntligen! Jag har längtat efter den sen i våras, då den hade premiär i london. Filmen handlade mer eller mindre om hennes liv, vilket såklart är intressant. Men jag hade förvånansvärt svårt att tycka om filmen, iaf till en början. Jane Austen är ju den som har skrivit alla dessa underbara kostymdraman som tex stolthet och fördom. Hur mysko det än må låta så kändes det som om hennes liv gjorde ingrepp på stolthet och fördom,vilket inte är populärt hos mig... Jaja tillslut så drogs jag med in i handlingen men det var inget lyckligt slut. 
Efteråt fick jag gratta rebecha (som verkligen är en underbar tjej! fattar inte att jag inte träffar henne oftare, blir många skratt med henne) till 20 år och andreas. Haha, jag borde göra någon slags reklamslinga för mig, typ "bli vän med mig och du kommer garanterat möta kärleken i ditt liv". Eller så är det jag som dras till dessa människor. Tyvärr gör jag ju inga sammanfattningar av ett år innan det är slut, men om jag skulle göra en nu så skulle den stå på; 4 bröllop, 3 förlovningar, och 5 kärlekar. Hittills. Tror jag. Sen har antalet barnasugna människor ökat dramatiskt.