primusinterpares

Det har vart en bra, intensiv helg. Man skulle kunna se den i tre perspektiv.

Ett som helgen då jag fyllde 22, jaaaaaaa! äntligen lite äldre! Jag känner att kraven på hur man borde vara blir "mindre" ju äldre jag blir. Skönt. Det finns några människor som man ärligt skulle bli ledsen ifall de glömde ens födelsedag. Imorse, på hans födelsedag, fick jag ett grattis-sms, och i det fallet var det absolut bättre sent än aldrig. Jag talar naturligtvis om Alex, så om du har glömt att gratta honom har du två timmar kvar på dig (här skulle det vara skoj om hans nummer stod). Jag har förstått att en gemensam tanke för helgens presenter verkar vara att jag behöver lyxa till det. Omsorgsfullaste presenterna var helt klart rebechas. Mest förvånande var majas, ett hasch-blad-smycke. Haha. Mammas Jonas Gardell-biljetter bäst. Per var roande.     

Två som helgen då jag lärde mig uppskatta att brodera, en mycket trevlig mix av meditation och besatthet.

Tre som helgen då jag insåg att jag känner hyfsat många frikyrko-mnsk i jerusalem(jkpg), om det nu är något att eftersträva?. ja det är det.
Det var ungdomskonferensen smaka & se i Imanuelkyrkan. Jag var där alla helgens kvällar, plus idag på gtj, och i min ålder så kan man faktiskt ärligt säga att man är där för predikanterna. Jag tycker det är ack så fascinerande med homiletik. Tycker det är intressant att se hur predikanterna uttrycker sig och formulerar sig, "oavsett" om budskapet suger eller inte. Niklas Piensoho var där, och även om predikan inte tilltalade just mig, så är han en mycket bra predikant. Linda Danielsson predikade igår och jag börjar tro att jag har något emot kvinnliga predikanter. Hade svårt att hålla med maja och en emanuel(som jag äntligen(? men det är en annan historia) fick träffa) i deras dämpade och djupa jubelrop. Idag var det Jacob Hallström och den predikan var precis vad jag behövde höra, det var som om han predikade mina tankar. och då ska man självklart gå fram och tacka=). Kanske svårt att förstå min tjusning i predikningar. Jag behövde den andligheten.
Men alltså dessa människor som jag uppenbarligen känner eller har något slags samröre med.. Jag visste knappt att de fanns. Typ. Men de finns och det är roligt. 
Nu är jag rejält trött i huvudet, och jag märker på kroppens reaktioner att den behöver sova. Men jag har inte pluggat och jag vet inte när jag ska ta mig tid till det, det gör mig stressad. Men tid ska jag väl finna nångång imorn mellan elinfrukost och scouterna, perfekt! Nemas problemas. 


*Per citat