primusinterpares

Det är november! Min positiva anda har klarat av hela oktober. Nu kommer en av de bästa månaderna på året, månaden då min dag är, ja det är dan före dan före doppare dan!
Är egentligen lite sur på min syster som stack och tränade utan mig. Hmf. Men annars! Spyr jag nästan på alla utropstecken. 
Har vart extremt duktig i veckan, har skött skolan, gått många och långa promenader, cyklat, samt som grädden på moset spelat tennis i två timmar med far min, den andra timman var kul. Scouterna känns, som sagts tusen gånger?, positivt (haha, igår på hajkplaneringen var stina helt.. jag vet inte. Jag tappade hakan och det roliga är att hon själv trillade av stolen, mycket roande. Var återigen i en avundsvärd bostad). Ida är tillbaka. Lägenheten har fått ett galleri, känns mycket kulturellt. Tvättmaskinen är lagad. Så vad bra allt är.

Varför fascineras jag av fel personer.

Jag tänker ha ett positivt tjugoandra år, där jag säger vad jag tycker, står för det och inte bryr mig om vad alla andra ska tycka om mig. Om någon har önskemål tex om att jag ska sluta vara barnslig eller va en extremtidsoptimist så kan jag tyvärr inte uppfylla de önskemålen. Jag ska blomma som mitt namn.