primusinterpares

Kom hem. Kollade igenom min post och fick se mina sommarjobbspapper. Mitt schema hade kommit och det är alltid lika roligt, om nu roligt är rätt ord? Förstår dock inte hur de har tänkt de sista veckorna, då jag jobbar mycket konstigt och framförallt korta dagar. Men det kanske inte gör så mycket då jag jobbar mycket de första veckorna. Dessutom kommer de behöva ta in extra pass, om de inte har omstrukturerat hela arbetsplatsen. Jaja. Det blir nog bra. Det bästa med jobbet är att det är så omväxlande, samt att man verkligen känner sig uppskattad..=) Så se upp alla åldringar och andra som behöver hjälp, för den 16 juni är jag på plats.
I övrigt blir jag lika chockad varenda gång jag kommer hem. Alla ljud, alla mnsk, allas behov av att få göra sig hörda och säga konstiga saker, gustavs sångskrikande på morgonen som jag automatiskt tar över när han tvingat upp mig, men då har han såklart tröttnat... fast nu har han börjat igen. Och jag har slutat.  
Igår var jag på a6 med mamma, vi skulle bara handla mat och göra några småärenden. Småärendena utvecklade sig till en köplusta i några timmar, plötsligt var klockan tre och vi hade ännu inte handlat mat, stress. Men vi skulle ändå bara äta äckliga ajvarrelishbiffar, som jag nästan i mer än teorin spyr av, så... jag och pappa for iväg på lght-visning. Egentligen var mamma sugen på att följa med också, men någon måtta får det ändå vara! Pappa hade med sin kamera och den använde han flitigt, och på så vis blev alla nöjda. Vad ska man säga om lägenheten? På söndag ska jag veta. En fyra eller inte, det är frågan. Komma in eller inte, det är frågan.

Nä. Sår kan inte läka.