Med barnslig kärlek

Jag gick över kyrkogården hem. Jag älskar att gå på kyrkogårdar. Friden finns där. Kolla på gravstenarna. Tycker om att läsa namnen, åren och titlarna. Sen vid en grav så stod det på en minnessten "med barnslig kärlek" ...osv. Jag började fnittra lite (eller kan man säga att man kucklar lite sådär nöjt för sig själv?). Eller hur är det fint? Det är fint. Jag blir nyfiken på historien bakom. Det var iaf en kvinna som var död och en man som hade satt upp minnesstenen, det får min fantasi att spinna. Åh. Tänk! Tänk om de aldrig fick varandra... Eller tänk om de fick varandra, naturigtvis efter många om och men. Eller kanske dog hon tidigt och han älskade henne livet ut?.. Tänk om hon var för blind för hans kärlek? Tänk om han var för blyg? Tänk om de levde och var lyckliga i alla sina dagar. Tänk om
Min hjärna romantiserar och drömmer men jag kan inte hjälpa min personlighet. Dock, jag tror knappast att det hjälper att jag sitter och lyssnar på det här . 
Och, o c h, OCH jag fick mina Stolthet & Fördom -noter idag!! Det måste jag säga var snabb leverans, och enbart därför så måste jag rekommendera www.tonlagret.se . Noterna är svåra... Men den som vill, den kan. På något vis. 
Igår var jag på uppsala slott. Tänk bara på vad som har hänt där genom tiderna! Men vissa människor är bra dumma... hur kunde de riva ner slottskyrkan?? Finns bara en vägg kvar.. De förstör det kuturella arvet! Bruno Liljefors fanns det massa konst av, vilket inte är konstigt då han kommer härifrån. Det är sjukt vad vissa människor är konstnärligt begåvade. Fast egentligen är inte hans konstspråk i min smak, men jag blir ändå imponerad. Skulle inte tacka nej till en tavla av honom. (Dessutom har jag nu rört vid ett antal av hans tavlor...man säger inte "rör inte" för då är det det man gör, per automatik hehe).  Sen fanns massa keramik som tyvärr bara blev sämre ju mer man iaktog den, uppsala universitets konstsamling (den är stor och imponerande), högst upp fanns massa kort, som jag tror att jag missade poängen med. Fotografen var iaf besatt av lastbilar, i huvudsak blåa. Men det va riktigt trevligt att gå runt på slottsmuseet med per -Nu vet jag hur det är att gå på museum med dig, det har jag ju undrat sen hjälmared=). Hm.. trots den där hissknappen (och ja jag kommer smyga mig tillbaka och trycka på knappen när du minst anar det, trots hiss-innebärandet), och kalla blöta fötter.

Fö. Finner inget mer oinspirerande än mina lektioner just nu. Jag vill ha nästa tenta och nästa och nästa så att jag kan få gå vidare. Mot, för och med mer kunskap.   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0