primusinterpares

Resan började komiskt.
Som brukligt när man ska resa utomlands så måste man packetera in alla vätskor ed i påsar, min bror tar då upp en flytande eyeliner från sin väska. Galet vad vi skrattade. Det var otippat. Varpå han, lite generat, förklarar att han hade det på en maskerad nångång nu i höstas. Sure. Kul var det. Sen började första muddringen av Linnea. Som jag piper. Det är väl bara mitt skärp? Varför kollar de så? Lilla jag har packat ner en sax i handbagaget. koko. Jag blir av med min gråa favoritsax. Vi har vart med om mycket. Du var bra att pyssla med. Det var du. Hoppas du trivs i din saxhimmel.
Att flyga. Är en häftig känsla, men som på ett givet klockslag, i den fjärde timmen, på både dit och hem-resan, så börjar den jobbiga instängda känslan. "Syre! Ge mig syre! Ge mig en dusch! nej en filt". Men grymt att sväva ovan molnen. Och inte tänka på hur mycket avgaser flyget släpper ut, enda tills man kollar ut och ser ett annat flyg "jämte" vårt. "Shit vad mycket avgaser det flyget släpper ut"...
Sen var man drabbad av jetlagen. Gungeligung. Sova? vad är det? vad är det fortfarande? 
 
Kineser är väldigt vänliga och tillmötesgående. Det läskiga är deras tradition och kultur. Traditionen lyder "diktaturstat" vilket innebär poliser överallt, även där man inte tror att de är. Aldrig har jag sett hemliga poliser sitta och spionera någonannanstans. Detta innebär att alla sköter sig. Inte ett tuggumi finns det på marken, inte en fimp, och om de loskar(vilket är väldigt populärt i kina) så åker de med säkerhet fast. Folk städar överallt, vilket kan te sig smått komiskt. Deras militär springer med kvastar för att få bort någon cm snö. (Snön skulle vi vara lyckliga över, det snöar oftast bara 2 dagar i Beijing varje år...utom i år då, då det snöade hela vår resa. svinkallt). Deras uniformer är inte ens snygga utan bara skräckinjagande, pga vad de står för.
De flesta kineser går inte i grupp tjejer/killar, nejnejnej, 99,9999% går kärt och rart tjej å kille, vilket också har med deras tradition och kultur att göra. Enda tills för 10-20 år sedan arrangerades det äktenskap i kina. Så allt som har med kärlek att göra är ytterst seriöst. På en gång. Lev svensson. Okej, kanske inte det viktigaste att notera, men för mig tog sig detta.. stötande. Jag ville bort ju.

Jag tror att jag har turistat på alla ställen i Beijing. Så många tempel att jag inte kan hålla ordning på de. Deras arkitektur är helt okej, inte min smak, men den är färgrann. Röd, grön, blå, gul. Det var nån symbolik bakom det. Undra om det stod för himmel och jorden? kejsaren? Kejsaren har iaf haft en vääääldigt viktig roll i kina. Det är inte klokt egentligen. Kejsaren hade bara tusentals av kokobiner. Stackars kejsarinna. När kejsarinnan väl kom in i templet så kom hon inte aldrig ut igen. Vi var iaf i prinskorvpalatset. Prins Gong. Kommer jag ihåg.

Kinesiska muren är imponerande! Fast en dödsfälla den dagen då vi var där. Snö, is, uppåner, trappor, kallt. Om kinesiska muren hade vart under en svensk myndighet så hade den helt enkelt vart stängd.
Man fick dra sig upp med hjälp av järnstången. På vägar som gick neråt fick man antingen glida ner längs med järnstången, dvs åka skidor, fast halare och utan skidor, eller sätta sig på rumpan alternativt frivilligt eller ofrivilligt. Men jag kan inte förstå att muren är byggd av människor. Osannolikt men ändå... den är så stor och vacker, den smyger fram i det kulliga landskapet.

Himmelska fridens torg. Jag tror inte att kineser fattar "värdet" i att studenter blir påkörda av sitt eget folk. Att de är styrda. Men en demokrati skulle innebära kaos. Så många skulle försöka ta makten. Kapitalister.

Beijing är en stad under uppbyggnad inför OS 2008 (jag har en mössa med det trycket hehe). (OS börjar den 8/8-08 kl 08.08. 8 betyder bli rik, kaptalism). Det är väldigt stora kast mellan slummen och de 20-våningars glaskomplex till byggnader som byggs upp i andra stadsdelar. Fläktar som byggs utanpå fasaden. Hallåå. Jättehöga hus, så höga som möjligt pga den begränsade markytan. Jag tänkte bara jordbävning. Oavsett vad så har de ingen smak. Ingen ingen ingen smak. Dock. Det fanns ett företagarhus, ganska lågt och med ytterst underbart rundat tak i trä mot den vita putsen. Det var fint. Så ska jag ha det.
De gamla kvarteren är ändå ganska mysiga. 
Vi var och åt mat hos en familj i äldrekvarteren. Att de bjuder in så till sitt eget hem.. deras mat var absolut godast, i jämförelse med all restaurangmat. Men jag vet inte vad jag har stoppat i mig. Min största skräck är om jag har ätit hund. Jag vet att jag har ätit ankmage och ankhjärta. Bara det får mig att få uppstötningar. Vetskapen av vad man äter kanske är värre än själva maten. Hursomhelst. Jag är trött på allt segt, geggit, slajmigt kött (jag måste bli vegetarian). Deras lotus. Vinäger grönsaker. Ris.jämt.! Äggsoppan kan gå och dö. Friterade saker. Man får in lika många rätter som personer. Deras dryckesutbud är kasst. Öl, läsk eller vatten. "Water chichi". Vi gick och åt på Mcdonalds den sjunde dagen...=).   
Vi uppskattade frukosten på morgonen. En riktig hotellchabrakarfrukost. Då åt man! För man kommer ändå inte att bli mätt senare under dagen. 
Att äta med pinnar är ganska skoj. Jag har tränat upp en muskel som jag inte visste att jag hade.
De har sååå gulliga apelsiner där. De är ungefär så här ______________ stora i diametern. Jättegoda. Vi köpte ett kilo som jag låg och hetsåt på kvällen till kinesisk tv eller cnn. 

I Kina såg jag inte en enda amerikansk/svensk fettotjock kines. Tänk på den du. Vad det betyder. Däremot tendenser bland yngre kineser, lite yngre än mig. Typ Majas ålder=). Haha. När maja skulle prova en sidenklänning. muhahha. Jag får väl inte uttala mig om det officellt. Men det säger lite om kinseserna. Sjukdomar som diabetes och cancer har inte funnits. Unga "moderna" kineser är en fara. Deras leverne. De lever som oss. De vill vara som oss i västvärlden. Snälla, förbli.
 
Det finns många parker i Kina, alltså motionsparker. Där samlas alla, stora(de pensioneras vid åldrarna 55(k) resp 60(m)) som små, och umgås över gränserna. De tex sparkar "fjäderboll" eller spelar badminton. Men det bästa av allt är träningsredskapen som finns uppbyggda lite överallt. Det är lite likt våra barnlekparker, men är alltså ytterst seröst för vuxna. Och folk tränar där. Det var tex en "hävstång"gymnastgrej där. Gubben var 60+ och tror du inte att han sträcker sig på raka armar?? Sen skulle ola, i min ålder, i vår svenskgrupp testa...nejnejnje. Vi behöver sådana träningsparker. Jag har en plan. Det stavas folkhälsominister. Jag är överförtjust i tanken.  

Det finns många artister i kina, och med artister så menar jag konstnärer. Vi var och kollade när de höll på med emalj. Wow. Tjena. Fästa och måla. Massa glasyr. Dyrt.
Sidenfabriken. Okej, du som är vegetarian kan härmed inte använda siden. Dyrt.
Pärlaffären där vi fick lära oss att skilja på äkta och falska pärlor. Äkta är de när man kan skrapa de mot varandra och de utsöndrar ett vitt pulver men ingen särskild skada syns på pärlorna. Dyrt.
Pandor är coola och instängda. Men samtidigt. Kanske är det lika bra?

Vi besökte flera marknader. Jag är så trött på "madam, wanna buy? bag lady? luis vuitton? gucci? no? look!" prutandet blir eländigt i form av att jag naturligtvis är en "rik västerlänning" från rui dian. "Lolex! lolex! only ten".
Jag är bra på att pruta. Jag vill inte ha en sak tillräckligt mycket, vilket får mig att verka extra attraktiv på marknaden...konstig ekvation det där. Men visst köpte jag saker (tack rara farmor). Mycket siden, te, schack, konst. Just det fixade en praktikplats där jag köpte konsten. Hm. Det är på sådana ställen man vill jobba. I en familjeägd konstaffär. Få lära sig grunderna och bli en fullfjädrad konstnär i kinesisk konst. Jag kommer väl aldrig återvända till den affären(som låg i en mysig antikvariegränd) igen. Men man ska aldrig säga aldrig. Jag kommer ju återvända till Kina. Lätt. Fast till landsbygden. Inte Shanghai. 
 
Och ja, jag vill fortfarande desperat gärna kidnappa kinesiska små barn. Men då blir jag faktiskt kriminell på riktigt, inte bara en låtsasterrorist som blir extremt muddrad i tullarna. 
Mycket är annorlunda och speciellt i Kina (dvs Beijing, 1% av Kinas befolkning), men samtidigt är väldigt mycket likt Sverige. Vi vet bara inte om det.