primusinterpares

Så är ett i-landsproblem löst, iaf tillfälligt.muha. Jag snackar internet. Verkligen hemskt att jag ser bristen på internet som ett problem som äntligen är löst. Att det är skönt att ha internet. Tillgång till "världen". Vadå världen? Världen befinner sig väl ändå utanför mitt fönster?
Utanför mitt fönster finns horribla mängder snö. Det yrsnöar (jag skulle behöva ett paraply), blåser och är svinkallt här. Det var verkligen en klimatbreddgradsförändring att komma hit från jönköping. I princip skulle jag kunna se år 2007 som ett av de snöigaste som jag har vart med om, hitills. Jag försöker verkligen tycka om det. Men snön börjar gå mig på nerverna.

"Det är kallt och det knarrar under skorna, och jag längtar till ett varmare land. do-do-do-dododo".

Men visst är det mysigt, antingen när jag är inne, tänder ljus, läser en bra bok och dricker en kopp varmt te, eller när jag är ute och leker av mig. Och eftersom alternativ två knappast existerar här och nu (hur kul är det att leka av sig själv?) såå gäller alternativ ett. Burr. Pinniskallaben hör till vardagen. 

Vad finns att säga om denna flytt. 
Jag flyttade hit till Uppsala för lite mer än en vecka. Flyttade in på waldenströmska, i en massafolk-korridor, med två sidor, den goda och the other side. Jag bor på den goda sidan... När jag och mamma kom hit (efter nästan 6 timmar bilresa), in till mitt normalstora rum och fick se möblerna, gosh, rysningar och stora pustande. Gudars gudar...hur kan man blanda dessa (mörka) träslag? Hur kan man möblera in möblerna så? möblera rummet så? hur tänker man? Så bära in alla mina grejer, och börja möblera om, samt försöka tänka positivt, det kan bli fint.. Hur som helst, nu är rött grejen här inne, (och ännu mera efter några inköp..). Nu kan jag nog trivas på mitt rum(har inget val iaf=) ett halvår. Jag har ju trots allt några pornografiska bilder på väggarna, eller hur per?, av picasso (...låter bättre än vad det är, det är "affischer"), så då har jag något att fästa blicken vid när det känns tyngre. Samt en affisch på HV, erikas teckning med noa död på havsbottnen, ikon, massa vykort och dikter. Allt för att göra det hemtrevligt. 
Folket här? ja du. Jag vet inte om de har för vana att gömma sig här, men vi har konstaterat att det verkar så, jag och en annan linnea. Alla dessa namn! jag blir galen. Komma ihåg. Sen så märker man snabbt vilka som har samma matrytm som en själv. Typ Jon och Daniel. Båda har jag lite problem med, eller så är det Jon som har problem med mig och jag med daniel. haha. Seriöst så förstår jag I n t e denna daniel, som kanske ska bli präst. han läser teologi. gaaaaaah. vilket får mig att tänka skiiiiiiiitmycket. han får inte bli präst. punkt slut. Andra personer...hm..Goli, martin, peter, maria, sandra, någon karin. mfl. Oops.
 
Jag har utforskat staden uppsala hyfsat väl, utan att gå vilse en enda gång! Eller så har jag det, utan att vetat om det. Man kan alltid se domkyrkan eller det rosa huset (okej -slottet), och då hittar man hem. Sen så finns skrytbygget, pressbyrån, apoteket, luthagens livs, sirius loppis, myrorna och vips är man hemma. Skitbra. Uppsala är större och på många sätt mysigare än Jönköping. Det finns en större bredd. På alla håll. Men ändå är jag tveksam. Jag är ingen storstadsmänniska. Fast det kan ju kännas helt annorlunda senare i år. När jag känner fler. 
Den enda som jag känner här i staden är Per, som jag träffade igår. han är bra han. Vi kom fram till att det var första gången igår som vi träffades själva sedan hjälmared, utan massa andra människor. Det är ju alldeles för länge sen! haha det är otroligt vad han får stå ut med i form av mig muha. vissa personer vet och har sett dig på alla känslomässiga humör, hela "paketet" så att säga. sen är det kört..inte sant?=) 
Hursomhelst Per var grädden på gårdagens kaka...huh läskigt det låter (och jag hävdar fortfarande å det bestämda att fransk chockladkaka är gott, och den ska vara såsom den var).
         
Det bästa av allt måste vara min kurs. Konstvetenskap a. Om allt annat skiter sig så är den kursen värt allt det. Den är så.......... inspirerande! .......... fascinerande! åh! åh!
Visst, jag började först i förrgår. Men. Igår så hade vi studiebesök/föredrag på sammanlagt fem timmar, varav de tre sista i domkyrkan. Jag  ä l s k a r  kyrkor och jag  ä l s k a r  konst. Jag fick lära mig så mycket, även om jag inte kommer ihåg allt och jag dumt nog inte antecknade, om arkitekturen, Gustav Vasa, en Erik, bränder, mattorna och konsten, målningarna, rummen. Jag skulle kunna berätta så mycket om mattorna! Jättemycket! Den gråmilitäruniformskimrande -mattan, den grönaskog -mattan som matchas kasst med den grönrutiga, den rödsilvrigguldigamedinsmygenfredsduva -mattan, den historieberättandevidingången -mattan, eller den gröngulasomtaruppochsammanförallaolikadetaljerirummet -mattan. ujujuj.
Men jag ogillar skarpt att behöva lära känna människor, svenskar är så otroligt försiktiga av sig och vågar inte ta kontakt. Först kändes det som om jag var den enda som tog kontakt, och då blev jag sur och bestämde mig för att låta andra ta kontakt med mig, men det gjorde ju ingen, så då trodde jag att det berodde på mig, häm, men sen beslöt jag mig för att vara urtrevlig igår och hälsa och ha mig på en gång, för om man har ett namn på personen så får man automatiskt en relation. Jag har inte mycket att skryta med, men deffinitivt mer än de som har känt varandra (eller ev bara ytligt) sen sjätte klass, och som inte vågat och aldrig kommer att röra på sitt tantfläsk och testa sina vingar!

Jag är inte optimistisk, men inte kan jag vara pessimistisk, då tappar man kontrollen och sen när är sådant trevligt?  


Måste;
städa
gå med i en nation (västgöta är opretantiösa(?) och därmed perfekt)
äta
gå till plugget (börjar kl 16.15-18(överhuvudtaget så är det mer plugg än vad jag trodde, 93% chans att det är ngt varje vardag))
kolla tåg å bussar tills imorn
skaffa konfagrejer till min intesålillamedbastämmabror