Längtan efter vättern

Det är konstigt. Först nu har Vättern fångat mig. Inte sen jönköping men absolut efter vasstena. Vättern är levande, fast platt och långt. hrm=). Jag tror minsann att jag drar hem. Trots de 6 timmarna i buss. Trots att jag hatar att vara instängd. Men jag vill inte sitta här, på mitt rum och müggla. Koka makaroner till middag. Sitta i de bakteriefyllda sofforna. Det känns inte så lockande. Ska gå och låna mig en bok bara. Fffyyyy!!! för åka buss. Vad händer i jönköping då, kärt folk? Fast vem vet, kanske har jag tur. Om jag har tur kanske jag kan få åka till Nybo.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0