Andasandasandas ut och in

jag bryter ju samman...
Av VM!
Anja tog guld! Jag finner en sån tjusning i att kolla på...ja sånt. Hela jag blir alldeles skakig. Nervös. Fingrarna och stämman darrar. Det är svårt att förklara tjusningen för en oinvigd. Jag saknar pappa lika mycket varenda gång svenskarna/ett speciellt lag är i farten. Gaaaaah. Pust. Nu är det dax att återvända till jorden. Bildanalys om en timme.    

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0