primusinterpares

Juldagen =släkten Ekström kommer på "julfika" till oss. Hur skoj det är, det vet jag inte. Men många ur släkten utbrister "åh, det här är det bästa med hela julen!". ähhm. Varpå jag och maja funderar "var är skruven? är de helt dumma i huvut? tycker de så frivilligt?".
Det bästa är nog alla små härliga kusinbarn. Fast det är inte sant, att de är så små alltså. Mitt äldsta kusinbarn är 18 år (vilket får mig att tänka på att mina kusiner är gamla). Mitt yngsta några veckor. (En kändiskåt släkt resulterar i namn som phobiex (?som hon i "vänner") och jolina)  Jag var lektant stora delar av dagen. Jag är helt och totalt kär i noa och tilda, och faktiskt, jag tror de är lite kära i mig med (de kom ihåg mig.de var glada att se mig.niklas sa att de tycker om mig). De är underbara barn, som barn ska vara. Deras pappa är också underbar (skulle kunna skriva massa positiva adjektiv om en man som jag knapp känner). En sån man vill jag ha, nån gång i framtiden. 
Jag tror att min släkt anser att detta nångång i framtiden närmar sig dramatiskt för mig, för tjena mors vad de är på mig om gossar. Påpassligt, nu när jag ska till kina, säger de lite skämtsamt (men fullt allvarligt) att jag inte får komma hem med en kines, eller ännu värre bli fast där. Nä, det blir så jobbigt, "fast vilka söta ungar..eller alltså sööta?". Jag har säkert fått 20 kommentarer bara idag, min syster har fått...noll. Min syster som är knappt två år yngre, minst lika ärbar, äktbar, vacker och intelligent... noll. Noll. Nämnas ska också att jag har 2 äldre (kill)kusiner, den yngre +5 år, men dem har de andra slutat tjata på. De har ju trots allt kommit hem med flera flickvänner i flera år, och ja... de är hopplösa.
Gosh. Insåg att jag på allvar och i princip är nästa på rad för pojkvän/stadga mig, i båda mina släkter. jaaaha. Då lär de ju få vänta lääänge, det är mer troligt att min bror hittar någon än jag. Samt förlovar/gifter sig. Skaffar ungar. Leker Svensson. Och han är 14 bast.
Skulle vara så fruktansvärt roligt att dra hem något otippat en jul med all släkt, inte en pojke. Bara för deras reaktioner.  
Och till er alla, för guds skull och min (vi samarbetar=), snälla sluta nämn alla grabbar i uppsala. Jag vill inte höra det. Lika ogärna som jag vill höra om alla miljarder kineser som jag kan kära ner mig i. Dock, det kan jag ju inte säga till släkten.

Efter utfrågningen om alla potentiella pojkar, så kommer uppsala+konst >vad har du gjort i höst? >mer framtids"planer" >kallprat.. jag inflikar naturligvis något, men det är himla svårt att prata med dem om deras jobb. Vad ska jag säga? "Hur går det på jobbet...som lärare var det va? nähä inte det?" eller "niklas, kul det här med fotboll, jag hejar på er vet du, hur är zlatan? era ungar är urgulliga" eller "bosse, skitbra med sponsringen av mais, men hejar du inte lite på jik? de är ju i knipa. du har vart mycket i kina, kan du lära mig lite kinesiska?". Bosse han är bra. "madde, tandläkare? jamen ni är ju jättebra, jo jag har erfarenhet. och aah tänderna måste ha med arvet å göra än annat" "rebecha/sebbe/anton vad gör du? säger syon så? han har heeelt fel, bli estet!". kul mönster=). 
Vidare kan jag konstatera att kvinnorna på denna sida av släkten är vääldigt extremt smala, och hyfstat långa. Blonda och blåögda. Jag, maja och mamma (samt monika) är fettona. De svarta fåren. Korta, brunhåriga, och aningens mer tantfläsk. Seriöst.
I övrigt så var det fyra nya ansikten i år hos oss. Nästa år blir det fler. Och fler och fler och fler.

Nu är det full fart som gäller. På torsdag så smäller det inte bokstavligen talat. Men nästan. 

och ja.igår var det midnattsmässa.bäst å roligast att se var idaerikpetter.lätt.